Kort beskrivning
Med utgångspunkt i modellen ”Efter barnförhöret” får fler barn och föräldrar tillgång till stöd och information vid misstanke om barnmisshandel. Arbetssättet har spridits till fler kommuner och effektiviserat arbetet.
Potential att sprida
Går att sprida till alla kommuner. Då detta är genomförbart innebär det att inte bara vissa barn och föräldrar har tillgång till insatsen utan alla barn och föräldrar vars barn varit på förhör på Barnahus. Modellen och de praktiska erfarenheterna behöver spridas. Vår erfarenhet utifrån projektet är att det nätverk som bildades mellan kommunerna har varit viktig utifrån erfarenhetsbyte men också för att sprida modellen och arbetssättet till andra kommuner.
Längre beskrivning
Förbättringsområde
När barn misstänks vara utsatta för våld eller övergrepp inom familjen är de beroende av att andra vuxna uppmärksammar och skyddar dem. Om samhället griper in och hör ett barn om brott som föräldrarna misstänks för är det ett stort ingrepp i familjen och det för med sig ett ansvar.
Gävleborgs län var en av tre regioner i Sverige som deltog i Stiftelsen Allmänna Barnhuset utvecklingsprojekt för att ta fram en modell för stöd och behandling för barn som utsatts för fysiskt och sexuellt våld (ett Regeringsuppdrag).
Länets styrgrupp för projektet beslutade bl.a. att ett utvecklingsområde skulle vara att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel. Detta i samband med hemgång efter att barnet/barnen varit på förhör på Barnahus.
Socialtjänsten i fem kommuner visade intresse för detta utvecklingsarbetet och tillsammans bildade de en arbetsgrupp.
Lösningen
Man beslutade att grunden för utvecklingsarbetet skulle vara att pröva modellen ”Efter barnförhöret – en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel” som nyligen hade kommit ut i skrift tillsammans med en utbildningssatsning. Modellen går ut på att behandlare och socialsekreterare träffar barn och föräldrar direkt efter att barnet varit på förhör på Barnahus. Möten sker både på kontoret och i hemmet samma dag och därefter med uppföljande kontakter.
Arbetsgruppens möten blev tillfällen för kommunerna att delge varandra erfarenheter. Fler kommuner visade intresse och bjöds in till arbetsgruppens möten.
En kommun har också utvecklat modellen till det man kallar ”I stunden”, vilket innebär att man arbetar enligt modellen vid en orosanmälan om misstankar om barnmisshandel även om det inte blir en polisanmälan.
Nytta
I arbetsgruppens reflekterande möten har det framkommit att barnen upplevs trygga när andra personer är med när barn och föräldrar träffas efter att barnet varit på förhör på Barnahus. Föräldrar beskriver att de är nöjda med insatsen. Behandlare beskriver arbetssättet att det går att prata om det svåra, har ett barnfokus och är avlastande för barnen. Värdefullt att komma in i familjen, fånga upp familjen, direkt i krisen eftersom föräldrarna är som mest mottagliga då. Då även syskon drabbas av krisen i familjen har syskon kunnat upptäckas och fångs upp vid hembesöket.
Socialsekreterarna upplever att arbetssättet underlättar för dem i deras bedömning om barnet/barnen kan återvända hem till föräldrarna. Socialsekreterare och familjebehandlare beskriver att de kommit närmare varandra i arbetet och därmed fått till en annan effektivitet.
Utvecklingsarbetet
Utifrån en inledande kartläggning beslutade man att fokusera på några utvecklingsbehov. Ett av dessa var att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel direkt efter att barnet varit på förhör på Barnahus. Representanter från socialtjänsterna i arbetsgruppen gick en utbildning i modellen. Modellen prövades därefter i ärenden som rörde misstankar om barnmisshandel. Socialtjänsterna organiserade upp arbetet utifrån modellen och tog fram interna rutiner utifrån sina lokala förutsättningar.
Bidragslämnare: Barnahus Gävleborg/Socialtjänst Gävle
Kontaktperson: Monika Quadt, monika.quadt@gavle.se
Läs mer