Lätt att sprida-priset 2019

VINNARE 2019: MatGlad-apparna låter alla lyckas i köket oavsett förkunskap, förmåga eller funktionsvariation

Kort beskrivning

Matglad-apparna är kognitiva hjälpmedel för personer med intellektuella funktionsvariationer i hela landet. Matglad-apparna bidrar till att öka matglädjen i aktuell målgrupp och ger inspiration kring mat och måltider, livsmedelsval och tillagning.

Potential att sprida 

MatGlad-apparna kan användas av personer med kognitiva funktionsvariationer inom t ex socialpsykiatrin/neuropsykiatrin. De kan också användas av personer som pga skada/sjukdom inte har förmågan att själva planera och laga sina egna måltider t ex  vid utbrändhet, utmattningssyndrom, demenssjukdom etc.  MatGlad-apparna kan även användas av personer med förvärvade hjärnskador och stroke. De kan användas av föräldrar/anhöriga till målgruppen och av omsorgspersonal samt av pedagoger inom särskolan.
 

Längre beskrivning

Förbättringsområde

MatGlad-apparna utvecklades efter att ett behov identifierats där man såg att ett verktyg behövdes för att förbättra maten för personer med intellektuella funktionsvariationer i Borås Stad. De boende hade stora problem att klara matlagningen med de bristfälliga hjälpmedel som fanns. Att läsa, förstå och tillgodogöra sig innehållet i vanliga kokböcker fungerade ej och då de inte kunde ta till sig informationen blev följden ohälsosam mat i form av snabbmat vilket ledde till höga ohälsotal. Hushållningssällskapet Västra kontaktades som utvecklade först en matlagningsapp på lätt svenska

(MatGlad) och sedan en app med film-, bild- och talstöd (MatGlad-helt-enkelt). Med MatGlad-apparna tar personer med intellektuella funktionsvariationer ansvar för sin egen matlagning, vilket stärker självkänsla, ger träning och rörlighet. Idén är att ge personer som är beroende av andras matlagning möjlighet att laga sin egen mat. Idag används MatGlad-apparna i hela landet och är nedladdade ca 200000 ggr.

Lösningen

MatGlad och MatGlad-helt-enkelt är kostnadsfria appar som på ett tydligt o lätt språk ger kognitivt stöd till personer med funktionsvariationer. Matglad-apparna har producerats med ny teknik och är banbrytande i sin pedagogik och plattform. De är innovativa och har en unik design/utformning. MatGlad (på lätt svenska) och MatGlad-helt-enkelt (med film- och talstöd) har blivit verktyg för planering, inköp och matlagning samt ger information, inspiration och matglädje. MatGlad-apparna används av personer med funktionsvariationer och omsorgspersonal i hela Sverige. Apparna MatGlad och MatGlad-helt-enkelt guidar genom matlagningen från början till den färdiga måltiden.  Allting tillagas i kronologisk ordning så att både huvudrätt och tillbehör blir klara samtidigt. Apparna innehåller lättlagade recept (kopplade till praktiska inköpslistor) med stegvisa instruktioner för veckans alla dagar. Dessutom innehåller MatGlad-appen en planeringsguide för veckomatsedel.

Nytta

Personer med funktionsvariationer är ofta i olika grad beroende av andra när det gäller måltidssituationen, vad måltiderna består av och hur de tillagas. Matglad-apparna är pedagogiska stöd för LSS-personal i sitt motivationsarbete för att skapa bra måltider för de som bor i grupp- eller serviceboenden. LSS-personalen ska motivera utan att samtidigt inkräkta på den boendes integritet. MatGlad-apparna är då både ett hjälpmedel och en inspirationskälla för personalen. Många exempel kan ges på att MatGlad-apparna bidrar till en ökad matglädje och livskvalitet. Att det är viktigt att äta bra vet ”alla”, men ibland är det själva matlagningen som är svår och sätter upp hinder. MatGlad är då ett verktyg som sänker trösklarna och gör det både roligare och enklare att laga sin egen mat. MatGlad-appen visar att innovativt tänkande inte bara handlar om att utveckla nya saker, utan lika mycket om att packa vardagliga uppgifter och processer på ett smart sätt.

Utvecklingsarbetet

HS Västra har huvudansvaret för MatGlad med Margareta Frost som projektledare.  Styrgruppen har dragit upp riktlinjer för utvecklingen tillsammans med referens- och expertgrupp (sakkunniga). En förtroendefull relation mellan styrgruppen/utvecklarna och referens- samt testgrupper har varit viktigt för resultatet. Samarbetspartners (Borås Stad/Alingsås kommun/FUB/Grunden/Prima Cura) har haft en stor och avgörande roll för utvecklingen med ett kontinuerligt testarbete med feedback och återkoppling.

Bidragslämnare: Alingsås stad och Hushållningssällskapet Västra

Kontaktperson: Margareta Frost, margareta.frost@hushallningssallskapet.se

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=eaCgvT-N3Mo

• Beskrivning av filmen
  Matglad-apparna är kognitiva hjälpmedel för personer med intellektuella funktionsvariationer i hela landet. Matglad-apparna bidrar till att öka matglädjen i aktuell målgrupp och ger inspiration kring mat och måltider, livsmedelsval och tillagning.

HEDERSOMNÄMNANDE: Från 2 veckor till 2 minuter – minskad administration i sjukvården

Kort beskrivning

Blå Appen är ett digitalt verktyg där medborgare, patienter får besvara frågor i formulär, skattningsskalor. Sjukvården skickar frågorna via sms eller mail. Inkomna svar rättas och standardiserade texter till journaler sker på sekunden.

Potential att sprida 

Blå Appen utvecklades specifikt för BUP, men är nu på väg att breddinföras över hela Region Skånes sjukvård. Appen går att använda vid alla sjukvårdsenheter, samma grundfunktioner, man bara byter formulär. Det är även möjligt för andra regioner, privata aktörer m.fl. att använda Blå Appen, det sker då via avtal med företaget Stretch.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Sjukvården hade analoga rutiner, papper, penna, telefonintervjuer. Insamlat material skulle hanteras, beräknas och administreras icke digitalt.

Lösningen

Blå Appen är ett digitalt verktyg där medborgare, patienter får besvara frågor i formulär, skattningsskalor. Sjukvården skickar frågorna via sms eller mail. Inkomna svar rättas och standardiserade texter till journaler sker på sekunden. Stöd i standardiserade vårdprocesser för medarbetare inom sjukvården, BUP. Modernt, säkert som tar bort oerhört mycket tid för administration och erbjuder medborgare, patienter en användarvänlig och enhetlig digital kommunikation.

Nytta

Administration att samla in underlag i alla delar av vårdprocesserna vid bedömningar, utredningar, behandlingar och uppföljningar som tidigare har kunnat ta veckor i administration och väntetider kan nu ske på bara någon minut. Med minskad administration kan vården minska köer, öka tillgänglighet och erbjuda en modern lösning.

Utvecklingsarbetet

Blå Appen utvecklades först som ett stöd i ett forskningsprojekt, sedan sågs nyttan kunna vara för hela specialist BUP, sedan för Första linjen, Vuxenpsykiatrin, habilitering, onkologin osv.

Bidragslämnare: Region Skåne, Psykiatri Skåne, BUP

Kontaktperson: Annika Nilsson, annika.b.nilsson@skane.se

Läs mer

Informationsfolder – Blå Appen

• Beskrivning av filmen
  Blå Appen är ett digitalt verktyg där medborgare, patienter får besvara frågor i formulär, skattningsskalor. Sjukvården skickar frågorna via sms eller mail. Inkomna svar rättas och standardiserade texter till journaler sker på sekunden.

HEDERSOMNÄMNANDE: Smarta kartan hjälper städer med delningsekonomi

Kort beskrivning

Smarta kartan är en medborgardriven tjänst som hjälper städer och dess medborgare med delningsekonomi. Med hjälp av en karta blir det enklare hitta det du behöver.

Potential att sprida 

Hela idén, tjänsten är numera Öppen källkod. Vi vill öka spridningen av denna tjänst/produkt till hela världen. Ladda ned koden och bygg din egna karta.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Vi ville tillsammans arbeta med delningsekonomi. Kollaborativ Ekonomi hade reda byggt en enklare version av smarta kartan. Vi som stad ville ta ett större grepp. Låna, dela, ge, hyra funktioner, tjänster och produkter är en allt viktigare möjlighet som våra medborgare behöver nyttja.

Lösningen

www.smartakartan.se Ett enklare sätt att finnas till och kopplas till varandra. Här kan du med hjälp av en karta hitta det du behöver.

Nytta

Får medborgarna att engagera sig, delta och skapa möjligheter för varandra.

Utvecklingsarbetet

Medborgardrivet och med hjälp av stadens medarbetare och en konsultfirma för programmeringen.

Bidragslämnare: Kollaborativ ekonomi och Göteborgs Stad

Kontaktperson: Kim Lantto, kim.lantto@goteborg.se

Läs mer

www.smartakartan.se

• Beskrivning av filmen
  Smarta kartan är en medborgardriven tjänst som hjälper städer och dess medborgare med delningsekonomi. Med hjälp av en karta blir det enklare hitta det du behöver.

Bokningstjänst för ämnessamtal på gymnasiet

Kort beskrivning

Med en innovativ bokningstjänst för ämnessamtal är det nu lättare att realisera idéen om personligt möte mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Resultatet är både ökad måluppfyllelse och en kraftigt förenklad administrativ arbetsinsats.

Potential att sprida 

Det är vår upplevelse att andra skolor står inför exakt samma utmaningar som Sundsgymnasiet i Vellinge: ambitionen är att erbjuda personliga samtal med undervisande lärare men det är svårt att få till i praktiken.

Därför har vi valt att skapa en tjänst som enkelt kan återanvändas. Vi har valt att dela källkoden som opensource. Den skola som vill testa behöver alltså bara installera källkoden på egen server och kan sedan lansera tjänsten för vald målgrupp i den egna verksamheten.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

I dag väljer de flesta skolor i Sverige att dokumentera elevernas kunskapsutveckling i någon form av lärplattform så att elever och deras vårdnadshavare kan ta del av resultat, bedömningar och planerade insatser.

Trots detta upplever många elever och vårdnadshavare ett stort behov av personligt möte med skolans personal. Allra helst med undervisande lärare. Det personliga mötet kan, på ett sätt som är svårt i lärplattformen, säkra samförstånd och förståelse kring vad som är viktigt för att eleven ska klara sin utbildning på bästa sätt.

För en gymnasieskola med många kurser blir det dock snabbt ett problem när det blir dags att boka in sådana samtal. Sundsgymnasiet i Vellinge har t.ex. 1200 elever och en stor mängd aktiva kurser. Traditionella lärplattformar saknar helt enkelt denna funktionalitet och erbjuder oftast bara bokningsmöjlighet till utvecklingssamtal med mentor. Istället har administrativ personal lagt ner mycket tid på att manuellt upprätta individuella scheman.

Lösningen

Bokningstjänsten gör det möjligt för vårdnadshavare eller myndig elev att på egen hand kan boka personligt möte med undervisande lärare. Du bestämmer själv vilka lärare du vill träffa och när. Resultatet blir ett personligt schema med en eller flera utvecklingssamtal i nära anslutning till varandra. Undervisande lärare blir notifierad när en bokning genomförs och kan på så sätt förbereda samtalet i god tid.

Nytta

Ökad måluppfyllelse
Elev och vårdnadshavare får en tydligare bild av elevens kunskapsutveckling i de olika kurserna. Detta leder till att kursmålen blir mer begripliga och hanterbara vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse.

Bättre arbetsmiljö
Undervisande lärare får möjlighet till personlig avstämning med elev och vårdnadshavare på ett tidsoptimerat sätt. Genom att på förhand få en lista med inbokad samtal kan läraren fokusera på de elever som önskar personligt möte.

Enklare administration
Administrativ personal som tidigare ägnade mycket tid åt att förbereda ämnessamtalen har nu fått ett verktyg som kraftigt förenklar administrationen. Uppskattningsvis rör det sig om 30-40 h per termin i besparad administration.

Utvecklingsarbetet

Vi har använt oss av metoder inom tjänstedesignområdet för att kartlägga och förstå elevernas och vårdnadshavarnas behov. Utvecklingen har sedan skett med agil projektmetodik där vi valt att ta hjälp av extern leverantör som kunnat säkerställa en kostnadseffektiv utveckling i nära dialog med verksamheten.

Tjänsten har utvecklats i tre iterationer där funktionalitet gradvis har lanserats i takt med utvärderingarna.

Bidragslämnare: Vellinge kommun

Kontaktperson: Thomas Jarbo, thomas.jarbo@vellinge.se

Läs mer

https://github.com/vellingekommun/amnessamtal

• Beskrivning av filmen
  Med en innovativ bokningstjänst för ämnessamtal är det nu lättare att realisera idéen om personligt möte mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Resultatet är både ökad måluppfyllelse och en kraftigt förenklad administrativ arbetsinsats.

Digitala rörelsefilmer för hälsa!

Kort beskrivning

Genom nya digitala rörelsefilmer som känns härliga att se på och är enkla att ta till sig – filmer i vacker miljö med tydlig Gotlandsankytning, bidrar vi till att fler människor får ökade möjligheter att självständigt främja sin hälsa och skapa ökat välbefinnande – genom alla åldrar och i olika tider i livet!

Potential att sprida 

Stor potential för främjad hälsa. Filmerna kan användas inom t.ex särskilda boenden, inom omsorgen, på sjukhus eller i vilken annan verksamhet som vill. Filmerna har lagts ut på https://gotland.se/rorelsefilmer samt på Region Gotlands Youtubekonto och är tillgängliga för alla.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Den “preventiva paradoxen” visar oss att ju fler människor som gör små hälsoförbättringar, desto bättre – jämfört med om några få människor gör stora åtgärder. Som en del av vårt hälsofrämjande arbete i stort och också särskilt det fallförebyggande arbete som bedrivs året runt på Gotland, ville vi genom att utveckla rörelsefilmer digitalt skapa ökade möjligheter för fler tillfällen av balans- och styrketräning liksom sittjympa på våra fasta mötesplatser för personer 65+ samt utveckla arbetet med mobila mötesplatser.

Lösningen

Med hjälp av våra mobiler spelade vi sommaren 2019 in ett antal olika rörelsefilmer –  balans- och rörelseträning & sittjympa, på varierande ca 3-20 minuter, för att passa olika behov och omständigheter.

Fysioterapeut planerade filmernas innehåll utifrån olika målgruppers behov, för att underlätta och få fler människor intresserade. Huvudmålgrupp vid planering av filminspelning var personer 65+ på våra mötesplatser men också personer som hellre skulle välja att se filmerna hemifrån än att fysiskt besöka våra verksamheter.

Därutöver tillkom bonuseffekterna av att filmerna kan användas inom t.ex särskilda boenden, inom omsorgen, på sjukhus eller i vilken annan verksamhet som vill.

Extra-extra blev bonusen att filmerna har lagts på Region Gotlands intranät för att även medarbetare inom Region Gotland ska kunna ta del av filmerna som del av pausjympa på kontoret/som del av sammanträden.

Nytta

Redan nu ser vi att filmerna får stort genomslag. Filmerna har redan fått fler användningsområden än vad vi själva anade i samband med filmning. Vi är just nu i implementeringsfas där information går ut till olika verksamheter och är tänkta att börja användas i verksamhet. Filmerna är redan i bruk på mötesplatser och har börjat spridas i de kanaler vi har samt kommer att lyftas ytterligare inför Trill Int Ikull – fallförebyggande kampanjvecka i början av oktober.

Nyttan blir

– ökade möjligheter till fler tillfällen av rörelse/balansträning på våra mötesplatser genom att frivilliga i verksamheten enklare kan leda sittande eller stående rörelseträning för våra gäster

– att alla åldersgrupper kan använda sig av träningen från den plats man befinner sig genom att ha access till filmerna på Gotland.se samt Youtube

– personal inom Region Gotland kan få ökat välbefinnande och hälsa i arbetet och i stort, genom att få möjlighet att ta aktiva pauser med avslutande guidat fokus på återhämtning.

Utvecklingsarbetet

Initialt började arbetet under 2018 med att spela in filer som låg på stationära datorer på en av våra mötesplatser. Från att vi började diskutera möjligheten att spela in och lägga online, har arbetet genomförts på kort tid – sommaren 2019.

Framgångsfaktor har varit att kunna spela in via mobilen på enkelt sätt,  möjligheten att redigera i iMovie för att därefter iordningsställas i enlighet med grafisk profil.

Bidragslämnare: Hälsofrämjande enheten, socialförvaltningen, Region Gotland

Kontaktperson: Tove Öberg, tove.oberg@gotland.se

Läs mer

https://gotland.se/rorelsefilmer

• Beskrivning av filmen
  Genom nya digitala rörelsefilmer som känns härliga att se på och är enkla att ta till sig – filmer i vacker miljö med tydlig Gotlandsankytning, bidrar vi till att fler människor får ökade möjligheter att självständigt främja sin hälsa och skapa ökat välbefinnande – genom alla åldrar och i olika tider i livet!

Fler barn har fått tillgång till stöd och information vid misstanke om barnmisshandel

Kort beskrivning

Med utgångspunkt i modellen ”Efter barnförhöret” får fler barn och föräldrar tillgång till stöd och information vid misstanke om barnmisshandel. Arbetssättet har spridits till fler kommuner och effektiviserat arbetet.

Potential att sprida 

Går att sprida till alla kommuner. Då detta är genomförbart innebär det att inte bara vissa barn och föräldrar har tillgång till insatsen utan alla barn och föräldrar vars barn varit på förhör på Barnahus. Modellen och de praktiska erfarenheterna behöver spridas. Vår erfarenhet utifrån projektet är att det nätverk som bildades mellan kommunerna har varit viktig utifrån erfarenhetsbyte men också för att sprida modellen och arbetssättet till andra kommuner.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

När barn misstänks vara utsatta för våld eller övergrepp inom familjen är de beroende av att andra vuxna uppmärksammar och skyddar dem. Om samhället griper in och hör ett barn om brott som föräldrarna misstänks för är det ett stort ingrepp i familjen och det för med sig ett ansvar.

Gävleborgs län var en av tre regioner i Sverige som deltog i Stiftelsen Allmänna Barnhuset utvecklingsprojekt för att ta fram en modell för stöd och behandling för barn som utsatts för fysiskt och sexuellt våld (ett Regeringsuppdrag).
Länets styrgrupp för projektet beslutade bl.a. att ett utvecklingsområde skulle vara att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel. Detta i samband med hemgång efter att barnet/barnen varit på förhör på Barnahus.

Socialtjänsten i fem kommuner visade intresse för detta utvecklingsarbetet och tillsammans bildade de en arbetsgrupp.

Lösningen

Man beslutade att grunden för utvecklingsarbetet skulle vara att pröva modellen ”Efter barnförhöret – en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel” som nyligen hade kommit ut i skrift tillsammans med en utbildningssatsning.  Modellen går ut på att behandlare och socialsekreterare träffar barn och föräldrar direkt efter att barnet varit på förhör på Barnahus. Möten sker både på kontoret och i hemmet samma dag och därefter med uppföljande kontakter.

Arbetsgruppens möten blev tillfällen för kommunerna att delge varandra erfarenheter. Fler kommuner visade intresse och bjöds in till arbetsgruppens möten.

En kommun har också utvecklat modellen till det man kallar ”I stunden”, vilket innebär att man arbetar enligt modellen vid en orosanmälan om misstankar om barnmisshandel även om det inte blir en polisanmälan.

Nytta

I arbetsgruppens reflekterande möten har det framkommit att barnen upplevs trygga när andra personer är med när barn och föräldrar träffas efter att barnet varit på förhör på Barnahus. Föräldrar beskriver att de är nöjda med insatsen. Behandlare beskriver arbetssättet att det går att prata om det svåra, har ett barnfokus och är avlastande för barnen. Värdefullt att komma in i familjen, fånga upp familjen, direkt i krisen eftersom föräldrarna är som mest mottagliga då. Då även syskon drabbas av krisen i familjen har syskon kunnat upptäckas och fångs upp vid hembesöket.
Socialsekreterarna upplever att arbetssättet underlättar för dem i deras bedömning om barnet/barnen kan återvända hem till föräldrarna. Socialsekreterare och familjebehandlare beskriver att de kommit närmare varandra i arbetet och därmed fått till en annan effektivitet.

Utvecklingsarbetet

Utifrån en inledande kartläggning beslutade man att fokusera på några utvecklingsbehov. Ett av dessa var att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel direkt efter att barnet varit på förhör på Barnahus. Representanter från socialtjänsterna i arbetsgruppen gick en utbildning i modellen. Modellen prövades därefter i ärenden som rörde misstankar om barnmisshandel. Socialtjänsterna organiserade upp arbetet utifrån modellen och tog fram interna rutiner utifrån sina lokala förutsättningar.

Bidragslämnare: Barnahus Gävleborg/Socialtjänst Gävle

Kontaktperson: Monika Quadt, monika.quadt@gavle.se

Läs mer

http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/efter-barnforhoret/

• Beskrivning av filmen
  Med utgångspunkt i modellen ”Efter barnförhöret” får fler barn och föräldrar tillgång till stöd och information vid misstanke om barnmisshandel. Arbetssättet har spridits till fler kommuner och effektiviserat arbetet.

Friskare och hållbarare medarbetare med Hållbar Vardag

Kort beskrivning

Vår ambition är att alla våra medarbetare ska ha en hållbar vardag på jobbet och hemma. Tack vare Hållbar Vardag – SustainYou kan vi ge dem stöd i det förändringsarbetet! Verktyget innehåller en bok, en gratis app och månatliga mail med olika teman.

Potential att sprida 

Vi har fått förfrågan från andra verksamheter som vill använda Hållbar Vardag och vi är positiva till att sprida vidare.

Metoden fungerar bäst vid fler deltagare och när man träffas i grupp. Stöd och ”press” av att vara flera hjälper. Att utbilda gruppledare och ge dem förutsättningar för att hålla ihop en grupp är mödan värd. Cheferna behöver också få intresse och kunskap.

Metoden är inte ”konsultberoende” utan företaget som tillhandahåller SustainYou är måna om att metoden enkelt sprids.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Vi hade minskande frisktal bland medarbetarna vilket orsakade både merarbete och kostnader för oss som arbetsgivare och besvär och mindre lön för medarbetarna. Medarbetarenkäterna visade att knappt 6 av 10 medarbetare uppfattade att de har en rimlig arbetsbelastning och knappa 6 av 10 ansåg att de hade möjligheter till återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning. Men 3 av 4 medarbetare tyckte ändå att de har en bra balans mellan jobb och fritid. Enkäterna visade också att 9 av 10 kände sig motiverade i sitt arbete och lika många tog eget ansvar för sin egen hälsa.

Vi startade projektgrupp för att öka hälsotalen och resultaten i medarbetarenkäten och letade efter en enkel metod som skulle kunna göra långsiktiga förändringar i livsstil för både individ och grupp. Vi ville samtidigt hitta/skapa en konkurrensfördel jämfört med andra arbetsgivare när vi rekryterar. Vår ambition var att visa för nuvarande och framtida medarbetare – och patienter – att vi bryr oss om hälsa.

Lösningen

Vi gick ut med ett erbjudande till alla medarbetare (ca 600 pers) om att börja använda självcoachningsverktyget Hållbar Vardag SustainYou myself. SustainYou är framtaget för individer som vill göra förändringar i den egna vardagen, hemma och på jobbet, för att öka sitt eget välmående och stärka den egna hållbarheten. Verktyget innehåller en bok, en gratis app och månatliga mail med olika teman. Vi lät alla chefer få tillgång till verktyget och vi utbildade 9 personer (hälsoinspiratörer och hälsopedagoger) till att bli gruppledare. Gruppledarna fick utbildning i själva verktyget och ett handledarmaterial med tips och teman för 6-8 möten som de ska hålla med kollegor under ca ett års tid. Totalt har nu knappt 100 personer (chefer, medarbetare och gruppledare) fått tillgång till verktyget. Drygt hälften av medarbetarna har valt att delta i en grupp.

Nytta

SustainYou uppskattas av medarbetare och chefer. Metoden är enkel att förstå och användarna uppskattar att man kan välja bok och/eller app och delta i grupp eller ej. Det upplevs även positivt att få mail varje månad med enkla budskap och övningar. Från gruppdeltagare hör vi “det spiller över” i arbetsvardagen genom en ökad kollegial förståelse och man påminner och stöttar varandra i förändringar. Vi har gjort två mätningar – vid start och efter ett par månader – som visar att deltagarna upplever att de fått en ”hållbarare vardag” (enkät 12 frågor/index jmf användare i andra organisationer). Efter bara ett par månader hade hälften av deltagarna gjort 1-3 förändringar på jobbet och hemma. Andelen som upplever hög stress i vardagen har sjunkit från 56% till 43% mellan de två mätningarna. Om förändringen håller i sig, och förbättras, innebär det förutom ökat välmående hos medarbetarna att verksamheten får ökad produktivitet vilket leder till bättre och säkrare vård för patienterna.

Utvecklingsarbetet

Vi letade efter en modern och flexibel självcoachningsmetod som inte krävde stora utbildningsinsatser och som var lätt att sprida i organisationen.

Vi utbildade chefer och gruppledare i hälsa och hur dagens samhälle präglat av uppkoppling, digitalisering och gränslös vardag påverkar beteende och välmående – vår hållbarhet. De fick bli vår referensgrupp när de själva började använda metoden och marknadsföra den bland medarbetarna.
Nu ser vi glädjande nog att hälsotalen ökar på totalen för hela kliniken, sannolikt beroende delvis av Hållbar Vardag samt några andra hälsoinsatser.

Bidragslämnare: Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset

Kontaktperson: Erica Löfstedt, erica.lofstedt@sll.se

• Beskrivning av filmen
  Vår ambition är att alla våra medarbetare ska ha en hållbar vardag på jobbet och hemma. Tack vare Hållbar Vardag – SustainYou kan vi ge dem stöd i det förändringsarbetet! Verktyget innehåller en bok, en gratis app och månatliga mail med olika teman.

Färre återinläggningar i psykiatrin efter färdighetsträning i slutenvården.

Kort beskrivning

Genom att utbilda sjuksköterskor och skötare till färdighetstränare inom dialektisk beteendeterapi (DBT)  kan vi erbjuda en svårbehandlad patientgrupp, patienter med självskadebeteende, meningsfull slutenvård. Patienterna får kartlägga sina triggers, förstå sina känslor och färdighetsträna för att hitta ett mer funktionellt sätt att hantera sina känslor.

Potential att sprida 

Inom skola och omsorg skulle säkert elever samt brukare kunna ha god effekt av färdighetsträning inom DBT. För att kunna använda sig av denna metod behövs utbildning i DBT-basmodul till förslagsvis skolsköterska, kurator samt omsorgspersonal. De färdigheter som lärs ut inom DBT Basmodul är tillämpbara vid alla sorters kriser och evidensbaserade vid självskadebehandling, vilket är ett växande problem i samhället.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Tidigare forskning visar att personer med självskadebeteende känner sig illa bemötta av personal inom vården. Samtidigt visar studier att personal upplever svårigheter att möta denna sårbara målgrupp. Detta har lett till att patientgruppen inte upplever att de får någon verksam behandling, trots att man satsar betydande resurser på gruppen; patienter är mångsökare på akuten, har hög frekvens av inneliggandevård och löper hög risk att avlida i förtid (Baker & Fortune, 2008; Lindgren, 2011; Eriksson & Åkerman, 2012). Patientgruppen med självskadebeteende främst med EIPS (Emotionellt instabilt personlighetssyndrom)diagnos är den grupp patienter med högst återinläggningsfrekvens inom verksamheten.

Med hjälp av DBT färdigheter ville vi för patienter med självskadebeteende få ett bättre bemötande, få en mer hjälpsam vård, kortare inläggningar, minska tvångsåtgärder samt färre snabba återinläggningar. Vi ville också skapa bättre förutsättningar för personalen att kunna ge en bättre vård.

Lösningen

Affektiva (avdelning på Sahlgrenska Unveristetssjukhuset) erbjöd all personal i heldygnsvård utbildning i DBT (dialektisk beteendeterapi )Basmodul som är en färdighetsträning. Färdighetsträningen består av att analysera ett destruktivt beteende och identifiera olika primära känslor och hitta ett mer funktionellt sätt att hantera sina känslor. Vi ger patienten verktyg att hantera olika känslor genom att tillsammans med patienten utforma krislistor samt olika övningar.

Vi började implementera metoden med fyra medarbetare som redan hade ett större intresse för metoden. Gruppen utformade ett arbetssätt för hur vi valde ut patienter, förankrade arbetet med läkare och satte preliminär vårdtid. De formulerade även ett tydligt stöd för dokumentation så att insatsen skulle bli mätbar. Därefter har vi utbildat nya medarbetare varje termin. Alla medarbetare har fått en bemötande utbildning med grund i DBT-färdigheter.

Nytta

Vi ser en trend som är gynnsam där fler patienter lär sig krisfärdigheter under slutenvårdstiden och därför i större utsträckning kan klara sig hemma med hjälp av öppenvård även om bedömningsunderlaget ännu är för litet för att dra några större slutsatser. Vi tror att det är viktigt att breddutbilda så att hela personalgruppen kan arbeta med färdighetsträningen som behöver upprepas och vi blir mindre känsliga för personalomsättning.

Utvecklingsarbetet

All personal i heldygnsvård utbildning i DBT- Basmodul, en färdighetsträningsinsats. Vi började med fyra medarbetare som redan hade ett större intresse för metoden. Gruppen utformade ett arbetssätt för hur vi valde ut patienter, förankrade arbetet med läkare och satte preliminär vårdtid. De formulerade även ett tydligt stöd för dokumentation så att insatsen skulle bli mätbar. Därefter utbildar vi nya medarbetare varje termin.

Bidragslämnare: Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Psykiatri Affektiva, avdelning 80

Kontaktperson: Lisbeth Alvefelt, lisbeth.alvefelt@vgregion.se

• Beskrivning av filmen
  Genom att utbilda sjuksköterskor och skötare till färdighetstränare inom dialektisk beteendeterapi (DBT) kan vi erbjuda en svårbehandlad patientgrupp, patienter med självskadebeteende, meningsfull slutenvård. Patienterna får kartlägga sina triggers, förstå sina känslor och färdighetsträna för att hitta ett mer funktionellt sätt att hantera sina känslor.

Förenklat innovationssamarbete mellan offentlig och privat sektor

Kort beskrivning

Handboken förenklar innovationssamarbete mellan offentlig och privat aktör i ett tidigt skede, utan att det försvårar en eventuell framtida upphandling av lösningen.

Potential att sprida 

Offentlig sektor handlar för 20% av Sveriges BNP. Om offentlig sektor kan bli bättre på att driva innovationssamarbeten med det svenska näringslivet kan innovationskraften öka markant vilket leder till bättre välfärd, mer arbetstillfällen samt kostnadseffektiva och hållbara lösningar. Handboken finns för fri nedladdning här >>

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Staden har varit en del av ett EU-projekt där vi ville främja innovativa lösningar genom att matcha offentlig sektors utmaningar med marknadens innovationer. Projektet resulterade i en handbok som vägleder i hur offentlig och privat sektor kan samarbeta om nya produkter och tjänster utan att vara köpare och säljare till varandra. Istället är vi likvärdiga utvecklingspartners. Handboken beskriver tillvägagångssättet och innehåller även en avtalsmall. Följer parterna metoden kan de utveckla ett förtroendefullt samarbete men ändå efter avslutat projekt genomföra en vanlig upphandling.

Lösningen

För att nå de globala målen måste nytänkande uppmuntras. Ett tätt utbyte är viktigt i ett tidigt skede mellan offentlig och privat sektor för att hitta nya sätt att lösa problem. Samarbetet måste starta före en upphandling för att utforska behovet.

Nytta

Näringslivsklimatet blir mer innovativt när offentlig sektor delar med sig av sin kompetens, kännedom kring framtida behov och tillgång medborgarnas preferenser. Därmed kan innovation utifrån medborgarnas behov utvecklas snabbare och komma snabbare till marknaden. Nya testade produkter och tjänster kan ger nya arbetstillfällen och ökade affärer för det lokala näringslivet.

Utvecklingsarbetet

Handboken togs fram inom ramen för ett danskt och svenskt EU-projekt som hette Cleantech Tipp. Erfarenheterna från olika case samlades i handboken. Handboken har sedan bearbetats av stadens inköpsenhet och stadsjuridiska enheten.

Bidragslämnare: Helsingborgs stad

Kontaktperson: Petra Rantzow, petra.rantzow@helsingborg.se. För att ta del av handboken, mejla annika.persson3@helsingborg.se

• Beskrivning av filmen
  Handboken förenklar innovationssamarbete mellan offentlig och privat aktör i ett tidigt skede, utan att det försvårar en eventuell framtida upphandling av lösningen.

Hej då plastpåse

Kort beskrivning

”Hej då platspåse” är ett initiativ av lokalvården i Kungsbacka. Plastpåsar togs bort i papperskorgar, där det var möjligt. Med detta sparade vi nästan 3 ton plast över 500 000 plastpåsar och arbetet för lokalvårdarna förenklades.

Potential att sprida 

Det skulle sparas otroligt mycket onödig plast med en enkel åtgärd. Informera om att man tar bort plastpåsar och ber att inga blöta sopor ska slängas i papperskorgen, sen ta bort påsarna.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Spara på miljöpåverkan.

Lösningen

Plastpåsar togs bort i papperskorgar, där det var möjligt.

Nytta

Miljö (sparat 3 ton plast) samt resurser som används för att producera, ergonomi för medarbetare.

Utvecklingsarbetet

Vi har fått idén genom omvärldsbevakning och tog fram detta i lokalvårdens miljöcafé, samt förankrat i ledningsgruppen, sedan startades detta på våra städobjekt. Vissa medarbetare gick bara fram till kunden och informerade innan projektet startades och tog bort plastpåsar direkt efter miljöcaféet.

Bidragslämnare: Kungsbacka kommun

Kontaktperson: Sandra Einhaus sandra.einhaus@kungsbacka.se

Läs mer

www.tv4play.se/program/nyheterna/
sverigesradio.se/artikel

• Beskrivning av filmen
  ”Hej då platspåse” är ett initiativ av lokalvården i Kungsbacka. Plastpåsar togs bort i papperskorgar, där det var möjligt.

Hälsocoach online – Ett modernt stöd för individer som vill förändra sina levnadsvanor

Kort beskrivning

Hälsocoach online vänder sig till invånare inom Västra Götalandsregionen. Vi arbetar med digitala möten för att fler människor ska få stöd och hjälp för att förbättra sina levnadsvanor kring kost, fysisk aktivitet, tobak samt riskbruk av alkohol.

Potential att sprida 

Om tjänsten Hälsocoach online blev en etablerad tjänst inom hälso- och sjukvården och även spred sig till andra landsting och regioner skulle det möjliggöra att fler personer i Sverige skulle kunna få hjälp och stöd med att förbättra och/eller bibehålla goda levnadsvanor. Arbetsmodell, användarguide, informationsmaterial till vårdgivare och invånare samt kommunikationsstöd finns framtaget.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

I Sverige har hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män i åldrarna 16-84 år självrapporterat att de har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Det finns olika faktorer som påverkar individers hälsoutfall, exempelvis socioekonomi, hälsobeteende, fysisk miljö och klinisk vård, och just hälsobeteende är den näst största faktorn.

Socioekonomi påverkar mest och klinisk vård minst, men det är en snedfördelning av samhällsinvesteringar, där klinisk vård har mycket högre investeringar än förändringar för hälsobeteende. Hälsocoach online bidrar till den omställning som behövs, där behov och investeringar matchar varandra. Vi arbetar för en mer jämlik hälsa och skapar förutsättningar att nå dom som allra bäst behöver. Detta gör vi bland annat igenom att erbjuda digitala samtal som just nu är kostnadsfria. Vi har även ett pågående arbete med att utveckla möjligheten till tolk i våra möten för att ännu fler ska kunna ta del av vår tjänst.

Lösningen

Tjänsten Hälsocoach online vänder sig till alla invånare inom Västra Götalandsregionen och erbjuder, via appen Mitt vårdmöte, coachande samtal inom kost, fysik aktivitet, tobak samt riskbruk av alkohol.

En coachning-period varar i 2 till 4 månader med 4-6 samtal beroende av klientens behov och vi sätter tillsammans upp SMARTa målsättningar som står för specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt.

Klienterna fyller i en enkät om sina levnadsvanor inför nybesök, avslutande samtal samt inför långtidsuppföljningar vid 3 samt 9 månader. Resultaten mäts genom aktivitetsminuter, kostindex samt Audit-C och alla klienter skattar sin upplevda hälsa vid dessa tillfällen.

Nytta

Vi ser vinster med att klienten själv väljer vilken tid som passar och inte behöver ta sig till en mottagning, det sparar tid både för patienten och vården samt gör att fler kan få hjälp till en bättre hälsa. Dessutom utgör Hälsocoach online ett komplement till sedvanlig hälso- och sjukvård och underlättar för vårdgivaren att arbeta mer hälsofrämjande.

Enligt den statistik vi har tagit fram under projektets gång kan vi se att 46 % av våra klienter upplever att de uppnått sina målsättningar enligt överenskommen målbild i hög grad samt att 44 % anser att de uppnått sina målsättningar enligt överenskommen målbild till mer än hälften. Vi kan även se att den självupplevda hälsan förbättras under en coachning-period. Vid start är det 30 % som skattar sin hälsa som en sjua eller högre. Vid avslut är det 79 % som skattar sin hälsa som en sjua eller högre. Vi har även fått hjälp att göra en hälsoekonomisk analys som har visat på att metoden är kostnadseffektiv, dvs hög nytta till låg kostnad. Vår hälsoekonomiska modellering visar på undvikbara hälso- och sjukvårdskostnader till ett värde av 142 000 kr/coachad individ.

Utvecklingsarbetet

Det startade som ett lokalt innovationsprojekt där syftet var att skapa ett modernt stöd för att främja goda levnadsvanor. Flera lösningar för digitala möten har prövats. Initialt fick flera system användas för att få tjänsten att fungera, men i takt med regionens omställningsarbete till en mer digital vård kunde vi integrera alla önskade komponenter i ett och samma verktyg, appen “Mitt vårdmöte”. En successiv regional spridning har genererat ökat klientinflöde och underlag till utvärdering.

Bidragslämnare: Västra Götalandsregionen

Kontaktperson: Anna Cavrak, anna.cavrak@vgregion.se 

Läs mer

https://www.vgregion.se/halsocoach

https://www.vgregion.se/halsocoachvardgivare

• Beskrivning av filmen
  Hälsocoach online vänder sig till invånare inom Västra Götalandsregionen. Vi arbetar med digitala möten för att fler människor ska få stöd och hjälp för att förbättra sina levnadsvanor kring kost, fysisk aktivitet, tobak samt riskbruk av alkohol.

KliMATlådan

Kort beskrivning

KliMATlådan” Personalen får köpa överbliven skolmat, för att spara på miljön och minska matsvinn. Du tar med dig en tom matlåda hemifrån som du fyller med mat som blivit över i serveringsdiskarna. Betalningen sker genom swish.

Potential att sprida 

Mindre matsvinn. Stressad personal har middagen färdig. Det enda som behövs är en rutin och ett swishkonto.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Minska matsvinnet och värna om miljön.

Lösningen

Då eleverna ätit finns det alltid mat kvar i serveringsdiskarna. Istället för att kasta överbliven mat så får personalen köpa den. Man tar med sig en tom matlåda hemifrån som man fyller med mat. Betalningen sker genom swish.

Nytta

Vi spar på miljön och minskar matsvinnet, personalen får en god måltid att äta. Vi får extra pengar för att utveckla verksamheten. Hittills har alla varit väldigt nöjda.

Utvecklingsarbetet

Vi ordnade ett swishkonto, Vi diskuterade hur vi ska göra på de olika enheterna. Vilka tider får man komma och köpa? Hur hanterar vi matlådorna. Hur ska informationen se ut till köparna etc. Efter detta testade vi med en mindre grupp personal på en liten skola.

Bidragslämnare: Kostenheten Avesta kommun

Kontaktperson: Eva Södergård, eva.sodergard@avesta.se

• Beskrivning av filmen
  KliMATlådan” Personalen får köpa överbliven skolmat, för att spara på miljön och minska matsvinn. Du tar med dig en tom matlåda hemifrån som du fyller med mat som blivit över i serveringsdiskarna. Betalningen sker genom swish.

Konceptbussen – Förbättrad kundupplevelse ombord på stadsbuss

Kort beskrivning

Konceptbussen togs fram genom klassiskt service design manér med ett tydligt användarfokus. Genom observationer, djupintervjuer skapade vi oss insikter om medborgarna och dess resvanor.

Potential att sprida 

Skånetrafiken är övertygade om att de skånska resenärerna på intet sätt är unika utan att samma behov finns i andra svenska – och europeiska – städer. Vi tror också att innovation och nytänk kan bidra till att höja kollektivtrafikens lite tilltufsade status. Genom att fler trafikhuvudmän vågar ta klivet och kräva andra lösningar vid t ex trafikupphandlingar så får vi gemensamma muskler att göra skillnad för våra användare.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

En grupp på Skånetrafiken började fråga sig om vi verkligen mötte våra kunders behov, och om vi överhuvudtaget visste vilka dessa var. Eller gjorde vi bara en massa antaganden och utgick från en traditionell verksamhetsyn om hur en stadsbuss ska se ut och fungera? Samtidigt stod vi inför ett snabbt ökande problem med trängsel ombord och frånåkta resenärer som en följd av det. Sammanfattningsvis ville vi jobba med paradoxen att förbättra kundupplevelsen i en miljö som utsattes för påfrestningar i form av trängsel och traditionellt tänkande. Dessutom ville vi visa på att man kan göra förflyttningen snabbt.

Lösningen

Lösningen blev en Konceptbuss. Tillsammans med våra samarbetspartners; Veryday och Volvo tog vi fram ett fordon med ett antal funktionella lösningar ombord. Ombord på bussen finns ett antal funktionella lösningar som syftar till att möta de behov som våra resenärer hade. De mest utmärkande insikterna om behoven handlade om 1. Resenärer i rusningstrafik upplevde en känsla av att vara inträngd eller i vägen och en oro över att inte komma av på rätt hållplats på grund av trängseln 2. Att en kort stadsbussresa många gånger kanske inte krävde en sittplats men däremot en lösning som gjorde att du kunde stå tryggt och stadigt och utan att du kände det som att du åkte andra klass bara för att du stod upp.

Nytta

Idag finns några av de prototypade lösningarna från konceptbussen implementerade i verkligheten. Sedan vintern 2018 har elbussarna på linje 7 i Malmö en hörnsoffa ombord som både är till nytta för de som vill resa i grupp men som även tar bort oron över att vara instängd och inte hinna av i tid eftersom ingen sitter innerst. På HelsingborgsExpressen (Linje 1) rullar sedan i somras stadsbussar med ett specialkonstruerat ståbord som underlättar både kapaciteten och tryggheten att stå ombord.

Utvecklingsarbetet

Lösningarna togs fram genom klassiskt service design manér med ett tydligt användarfokus. Genom observationer, djupintervjuer skapade vi oss insikter som sedan kokades ned till lösningar som testades via prototyper och fortsatta tester. Arbetsprocessen löpte över sex månader och fyra sprintperioder och i ett nära samarbete i ett team bestående av flera olika kompetenser och discipliner.

Bidragslämnare: Skånetrafiken

Kontaktperson: Anna Archer, anna.archer@skanetrafiken.se

Läs mer

www.skanetrafiken.se/aktuellt/konceptbussen1.0/

• Beskrivning av filmen
  Konceptbussen togs fram genom klassiskt service design-manér med ett tydligt användarfokus. Genom observationer, djupintervjuer skapade vi oss insikter om medborgarna och dess resvanor.

Kontaktskapande midjeväskor lockar till samtal med barn

Kort beskrivning

Då personalen har på sig midjeväskor fyllda med språkstimulerande saker uppstår kontakt och samtal med barnen i våra verksamheter.

Potential att sprida 

All personal skulle ha glädje och nytta av att använda midjeväskor som är fyllda med språkstimulerande saker. Inom familjecentraler, bibliotek, BVC, barnsjukvård, förskolor skulle spontana samtal mellan personal och barn öka. Att snabbt och enkelt kunna ta fram en liten saga, en berättelse eller en leksak skulle öka glädjen till att språka och kan därmed vara en del i att kunna stimulera barns språkutveckling.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Vi ville undersöka hur vi kan stötta och stärka små barns språkutveckling genom olika metoder. Bland annat ville vi uppmuntra till samtal mellan oss som arbetar på biblioteket, familjecentralen och de barn som besöker oss.

Lösningen

Vi har skaffat midjeväskor som vi har på oss i mötet med  barn.  I dessa midjeväskor har vi roliga föremål som sticker upp så som små böcker, tittutsjalar, små leksaksdjur, såpbubblor mm.

Nytta

Vi upplever att barn, som nu också är i samma höjd som våra midjeväskor, oftare spontant börjar prata med oss när vi har på oss våra midjeväskor. Vi signalerar att vi finns till för barnen och att vi på ett lekfullt sätt vill prata med dem. Vi uppmuntrar till samtal, läsning och lek. Även föräldrarna har lättare för att se eller urskilja att vi tillhör personalen och att vi arbetar på biblioteket eller familjecentralen och att vi är välvilligt inställda till deras barn.
Även annan personal på våra arbetsplatser blir glada av våra roliga saker som vi har i våra midjeväskor, vilket skapar en glädjefylld och lustfylld arbetsplats.
Det är också väldigt praktiskt med midjeväskorna eftersom man kan ha sin mobil och nycklar i dem.

Utvecklingsarbetet

Vi ville få mer kontakt med barnen i våra verksamheter och började diskutera att vi ville ha på oss något där man lätt kan se att vi är personal och att vi är roliga för barnen. Vi såg att vår städpersonal hade midjeväskor på sig där de förvarade sina privata saker. Vi frågade deras enhetschef om vi kunde få låna två midjeväskor. Efter att ha provat dem i några veckor då vi hade planerade barnaktiviteter på biblioteket tyckte vi att de fungerade så bra att vi skaffade fler.

Bidragslämnare: Ulricehamns kommun

Kontaktperson: Victoria Klaiber Svensson, victoria.klaibersvensson@ulricehamn.se

• Beskrivning av filmen
  Då personalen har på sig midjeväskor fyllda med språkstimulerande saker uppstår kontakt och samtal med barnen i våra verksamheter.

Miljövänlig återvinning och kunskapsspridning med Retur-Cykeln

Kort beskrivning

Retur-cykeln skapar möjlighet för invånare att ta ansvar för sin egen avfallshantering även då de inte har tillgång till bil. Tjänsten kombinerar social och ekologisk nytta och är ett klimatsmart alternativ för ett renare Sverige.

Potential att sprida 

Cykeln är ett enkelt och miljövänligt sätt att sprida information med och att skapa kontakter med när man är ute och det har bidragit till ett renare område. Cykeln köpte vi från RISE, som har skapat den och utvecklat idén från början.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Mobile infocenter (MIC) i Borås har länge arbetat med att informera om sopsortering på olika språk, och lära människor hur viktigt det är att ta hand om det vi har, att sopsortera rätt och att få en förståelse hur viktigt detta är för vår framtid. Vi har det senaste året haft fokus på stadsdelarna Norrby och Hässleholmen, då sopor är ett stort problem i dessa områden. Många har svårt att göra sig av med sitt skräp då de inte har tillgång till bil.

Lösningen

I början av 2019 köpte vi in en cykel med släp som tagits fram inom ett projekt för RISE tidigare (Tjafs-Cykeln). Vi på MIC har senare döpt om den till Retur-Cykeln. Det senaste året har vi erbjudit boende i Norrby att vi hämtar upp deras skrymmande avfall och kör det till återvinningscentralen Lusharpan eller till närmaste sopsorteringsstation.

Genom Mobile Info center kan man boka hämtning med Retur-cykeln 2 dagar i veckan, tisdagar och torsdagar, bokningarna sker per telefon.

Nytta

Vi på Mobile Info Center anser att det här är ett väldigt bra och miljövänligt sätt få ett renare Norrby. När vi är ute träffar vi mycket människor så att vi kan sprida informationen vidare. Cykeln väcker mångas nyfikenhet och vi får också frisk luft och motion.

Utvecklingsarbetet

Lisa Andersson på RISE kontaktade oss efter att de haft projektet Tjafs-Cykeln på Norrby, sedan har vi under året anpassat behovet till de som bor på Norrby.

Bidragslämnare: Borås stad

Kontaktperson: Mari Svensson, mari.svensson@boras.se

Läs mer

https://www.facebook.com/watch/?v=139331786983001

• Beskrivning av filmen
  Retur-cykeln skapar möjlighet för invånare att ta ansvar för sin egen avfallshantering även då de inte har tillgång till bil. Tjänsten kombinerar social och ekologisk nytta och är ett klimatsmart alternativ för ett renare Sverige.

Möjliggörare av medborgarnas driv, motivation och ambition

Kort beskrivning

Personer med stora och små idéer som vill vara med och driva Helsingborg mot stadens vision kan få coachning och ansöka upp till 100 000 kornor för att förverkliga sin idé. Idéerna bedöms utifrån potentitella samhällsnyttan för staden.

Potential att sprida 

Visionsfonden är en enkel metod som skapar engagemang och uppmuntrar till att vara delaktig i skapandet av framtidens stad. Det som egentligen behövs är att bestäma sig för att ta vara på medborgarnas idéer, avsätta en viss del av stadsbudgeten samt att utse en ansvarig och börja med spridning av engagemanget kring Visionsfonden.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Helsingborgs stad strävar mot skapande, pulserande, global, gemensam och balanserad stad för människor, organisationer och företag. Vi saknade tidigare en möjliggörare för att ta vara på medborgarnas idéer.

Lösningen

Lösningen är att vem som helst i världen kan ansöka om att bidra till framtidens stad för invånarna i Helsingborg. Genom Visionsfonden kan personen får coachning gällande sin innovation och ansöka upp till 100 000 kronor för att förverkliga sin idé.

Vi jobbar mycket med våra sociala medier – Instagram och Facebook. Men är också ute på olika events och planerar egna work-shops för allmänheten för att sprida ordet om Visionsfonden men också coacha i hur man ansöker. Vi får även hjälp av dem som har fått beviljat och genomför sitt projekt då de taggar oss i olika inlägg eller sprider ordet om Visionsfonden när de pratar med andra. Alla förvaltningar har också kännedom om Visionsfonden och möter de en medborgare som har idéer så tipsar de om Visionsfonden.

Nytta

Lite medel ger högt mervärde. En miljon om året har gjort att vi har kunnat bevilja 97 projektidéer. Vi möjliggör att vem som helst kan vara med och skapa vår framtida stad och vi kan ta vara på innovativa idéer som finns i vår omvärld. Projektidéer som engagerar särskilda grupper eller svarar på ett eller flera behov som finns i staden värdesätts.

Utvecklingsarbetet

En del av stadens vision är att staden ska vara en plattform som tar vara på medbogarnas innovationer. Beslut fattades att avsätta en miljon kronor per år för personer som vill testa idéer som bygger på visionens strävan mot ett skapande, gemensam, global, pulsernade och balanserad stad för människor, organisationer och företag som lever och verkar i Helsingborg.

Bidragslämnare: Helsingborg stad

Kontaktperson: Semra Redzepagic, semra.redzepagic@helsingborg.se

Läs mer

https://helsingborg.se/kommun-och-politik/helsingborg-2035/visionsfonden/

• Beskrivning av filmen
  Personer med stora och små idéer som vill vara med och driva Helsingborg mot stadens vision kan få coachning och ansöka upp till 100 000 kornor för att förverkliga sin idé. Idéerna bedöms utifrån potentitella samhällsnyttan för staden.

Personcentrerad granskning av vårdplaner

Kort beskrivning

En ökad personcentrering i vårdplanernas innehåll har inneburit att patienterna blivit mer delaktiga i upprättandet och utvärderingen av sin egna vårdplaner. Större hänsyn har tagits till patientens egna berättelse, synpunkter och resurser. Att använda en granskningsmetod har varit värdefullt för att gå vidare i kvalitetsarbetet. Själva mötet med patienten, de spontana samtalen och aktiviteterna ingår också i det personcentrerade tankesättet, men kanske svårare att mäta.

Potential att sprida 

Har ni någon mall som man kan använda om man vill arbeta som ni har gjort?

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Vi ville undersöka i vilken utsträckning vårdplaner för personer som vårdas på avdelning 86, på Sahlgrenska, är personcentrerade och om det finns en skillnad efter införandet av personcentrerat arbetssätt. Det granskningsinstrument som använts är AUDIT. Avdelning 86 har sedan maj 2017 – maj 2018 deltagit som pilotavdelning i projektet Personcentrerat arbetssätt (PCA) på SU. Avdelningen utsåg en arbetsgrupp för införandet av arbetssättet. En forskare från GPCC (Göteborgs Centrum för Personcentrerad Vård) knöts till gruppen. Under arbetets gång har kontakt med förändringledare på SU tagits. Arbetsgruppen deltog på två workshops för igångsättandet av arbetet samt en utbildningsdag om personcentrerad vård. Samtliga medarbetare på avdelningen gick sedan en tredagars utbildning i arbetsmodellen i slutet av hösten. Utbildningen gavs av forskare på GPCC.

Lösningen

Hörnstenarna i personcentrerat arbetssätt är samtalet, delaktighet och vårdplanen/hälsoplanen. I möten under våren med arbetsgruppen har olika frågor diskuterats bl.a. vårdplanen. En av uppgifterna har varit att ta fram en personcentrerad vårdplan. Denna finns nu och har godkänts av systemadministratör på Psykiatri Affektiva, SU. På möte i maj bestämdes att granska 6 vårdplaner från 2017 och 6 vårdplaner från 2018. För att undersöka i vilken utsträckning vårdplaner för personer som vårdas på avdelning 86 är personcentrerade och om det finns en skillnad efter införandet av personcentrerat arbetssätt.

Nytta

Resultatet visar i sin helhet en ökad personcentrering i sitt innehåll. Märkbaraste skillnad är att patienternas resurser omnämns från tidigare 17% till 100% följt av hänsyn till patienternas synpunkter vid uppdatering av vårdplanen från 0% till 67%. Vårdplanerna baserades också mer på patientens berättelse från tidigare 67% till 83% liksom att läsa sin vårdplan från 67% till 100%. Deltagandet i upprättande av vårdplan och patienternas tankar, synpunkter och önskemål var samma resultat från tidigare dvs 83%. Frågan om det överhuvudtaget fanns anteckningar i vårdplanen var samma resultat 2017 som 2018 dvs. 100%. Vårdplanerna blivit ett mer levande dokument. Att ta fram kvantitativ data kan leda till ett fortsatt utvecklandet av vårdplaner ur ett kvalitetsperspektiv.

Utvecklingsarbetet

Undersökningen bygger på 12 vårdplaner som slumpmässigt valts ut under perioden 2017-2018. 6 vårdplaner berör tiden innan avdelningen började arbeta personcentrerat och 6 vårdplaner efter att avdelningen börjat med detta arbetssätt. Vårdplanerna var slumpmässigt utvalda. Granskningsinstrument  AUDIT har använts som utifrån 9 frågor granskar om det personcentrerade arbetssättet framgår av vårdplanerna.

Bidragslämnare: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen

Kontaktperson: Karin Olander Carlson, karin.olander@vgregion.se

Läs mer

ARTIKEL Personcentrerat arbetssätt ger tillbaka patientens rätt till självbestämmande

• Beskrivning av filmen
  En ökad personcentrering i vårdplanernas innehåll har inneburit att patienterna blivit mer delaktiga i upprättandet och utvärderingen av sin egna vårdplaner. Större hänsyn har tagits till patientens egna berättelse, synpunkter och resurser. Att använda en granskningsmetod har varit värdefullt för att gå vidare i kvalitetsarbetet. Själva mötet med patienten, de spontana samtalen och aktiviteterna ingår också i det personcentrerade tankesättet, men kanske svårare att mäta.

Sadima. Kommunikation i mödravårdssamtal mellan barnmorskor och gravida

Kort beskrivning

Vi har gjort ett dialogstöd för Ipad, SADIMA – för barnmorskor och arabisktalande kvinnor. Appen används i vårdmöten när tolk inte finns och främjar kvinnornas medicinska och psykosociala behov och patientsäkerhet samt avlastar barnmorskors jobbstress.

Potential att sprida 

Appen SADIMA är gratis och tillgänglig för mödravården i hela Sverige via App Store. Vi har informerat om resultat på konferenser, artiklar och rapporter, liksom till samordningsbarnmorskor, som diskuterar innovationer inom mödravården. Vi har demonstrerat appen inom mödravården, så att den kan komma till användning i hela Sverige. Principen för appen skulle lätt kunna skalas upp och användas i andra vårdkontexter, även utanför Sverige.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Det är brister i kommunikationen mellan utlandsfödda kvinnor och barnmorskor i mödravården. Därför har en app utvecklats som dialogstöd. Normkritik är motiverad, eftersom den svenska vårdens syn på utrikesfödda kan vara en del av problemet. Normkritiken inriktas framför allt på jämlikhet mellan kvinnor med olika etnicitet. Mödravården ska bli mer jämlik och dialogisk och patientsäker. Appen i Ipaden ska komplettera tolkar, eftersom kvinnorna då fritt kan tala med barnmorskorna om känsliga ämnen när ingen tolk är med.

Lösningen

En app har utvecklats som dialogstöd i samverkan med barnmorskor och gravida kvinnor i mödravården och mjukvaruföretaget PIXL baserat i USA och Kanada. Projektet har godkänts av Etikprövningsnämnden i Linköping. I appen informerar vi om mödravård. Studien görs iterativt i samarbete med barnmorskor och kvinnor. Appen SADIMA kan laddas ner till Ipad, så att kvinnorna fritt kan tala med barnmorskorna om känsliga ämnen när ingen tolk är med. Appen med bilder, filmer och uppläst tal ökar förståelsen, särskilt för dem som är analfabeter. Appen förklarar vad som händer vid vårdmötena, och varför.

Nytta

Bruket av appen kan förbättra och kvalitetssäkra mödravården genom att kvinnorna och deras partner ökar sin förståelse om vad graviditet, fosterutveckling och föräldraskap är och genom att barnmorskorna kan kontrollera att kvinnorna har fått korrekt information, vilket minskar stressen för dem. Kvinnorna ökar sina kunskaper och sin handlingsberedskap, vilket gör dem mer jämställda med svensktalande kvinnor. Vi visar på de möjligheter och risker som finns i kommunikation där parterna inte förstår varandra och hur kommunikationen kan främjas genom ett dialogstödet SADIMA i vården.

Utvecklingsarbetet

Appen har gjorts i samarbete med barnmorskor, arabisk- och svensktalande kvinnor och app-utvecklarna PIXL. Vi analyserar i workshoppar, utvecklar en testapp, testar den i mödravården och gör appen alltmer användarvänlig för kvinnor och barnmorskor. Metoderna som används är intervju, text- och diskursanalys, multimodal och normkritisk analys med dubbel reflexivitet (svenskt och arabiskt). Appen ska kvalitetssäkras genom utvärdering. Därefter ska den nyttiggöras och spridas i mödravården i Sverige.

Bidragslämnare: Linnéuniversitetet och Region Kalmar Län

Kontaktperson: Gunilla Byrman, gunilla.byrman@lnu.se

Läs mer

Länk till appen i Appstore – (https://apps.apple.com/se/app/sadima/id1453256056).

• Beskrivning av filmen
  Vi har gjort ett dialogstöd för Ipad, SADIMA – för barnmorskor och arabisktalande kvinnor. Appen används i vårdmöten när tolk inte finns och främjar kvinnornas medicinska och psykosociala behov och patientsäkerhet samt avlastar barnmorskors jobbstress.

Safewards, vägen till trygghet

Kort beskrivning

Safewards är en väl beprövad personcentrerad intervention för att reducera hot och våld. Genom att ta till sig Safewards som delats via internet och ge varandra stöd via Skype vill vi skapa en bättre vård och arbetsmiljö

Potential att sprida 

Vi var först i Sverige men nu är 10 avdelningar från Norrland till Skåne intresserade av att sätta igång och vi söker pengar ihop med Örebro för att kunna anordna en nationell konferens med skaparen av Safewards. Genom arbetet med Safewards har vi skapat ett sant partnerskap mellan patient, personal och läkare.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Genom att ta till sig Safewards som delats via internet och ge varandra stöd via Skype vill vi skapa en bättre vård och arbetsmiljö. Minska tvångsvård, sjukskrivningar och öka känslan av trygghet på avdelningarna.

Lösningen

Safewards är en väl beprövad personcentrerad intervention för att reducera hot och våld. I en randomiserad studie om Safewards effektivitet minskade incidenter med hot och våld med 15% och tvångsåtgärder med 26%. Safewards används i relativt stor utsträckning i Europa för att förebygga och hantera hot och våld. Tvångsvård inom psykiatrisk heldygnsvård har ökat. 83% av heldygnsvårdspersonal rapporterar att de varit utsatta för hot och våld sista året. Vår medarbetarenkät indikerar samma trend. I Safewards beskrivs tio omvårdnadsinterventioner personal kan använda för att skapa trygghet.

Nytta

5 av 10 interventioner har införts under första året. Patienterna lämnar öppet hoppfulla hälsningar till varandra när de skrivs ut. Genom värdeord har patienter, personal och brukarföreningar enats om gemensamma förväntningar oss emellan på avdelningarna och andra regler har kunnat elimineras. En pärm har upprättats där patienter kan läsa lite om varje personal med syfte att jämna ut balansen. Personalen har rollspelat och övat på att deescalera hotfulla situationer utifrån de principer forskning visat fungerar. En planch med känsloskola och en tröstlåda har skapats på avdelningen. Genom den kan personal och patienter tillsammans hitta sätt att hantera situationen. Tvångsåtgärderna har minskat med 80% resp 70% på avdelningarna Minskning sjukskrivningar med 20% resp 30% på avdelningarna.

Utvecklingsarbetet

Materialet finns på en hemsida. Vi översatte interventionerna till en svensk manual. Hade en halvdag med varje personalgrupp för uppstart där personalgrupperna delades upp i mindre grupper som fick ansvar för två interventioner var och en budget på 1500kr. Varje intervention fick sedan 6-10veckor för implementeringen och personalen fick fria händer utifrån manualen och avsatt tid vid förfrågan. Under varje intervention träffades interventionsgrupperna via Skype och gav varandra feedback och tips.

Bidragslämnare: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva

Kontaktperson: Jonna Järvsén, jonna.jarvsen@vgregion.se

Läs mer

www.safewards.net/

• Beskrivning av filmen
  Safewards är en väl beprövad personcentrerad intervention för att reducera hot och våld. Genom att ta till sig Safewards som delats via internet och ge varandra stöd via Skype vill vi skapa en bättre vård och arbetsmiljö

Skapa superkraft för digital transformation

Kort beskrivning

En enkel tävling med en kompetensresa som pris visade sig lösa många nutida och framtida utmaningar – samtidigt! Vinnande team fick utse en medarbetare som blev våra första robotutvecklare. Vi skapade därmed goda exempel och tilltro till ny teknik och framtiden.

Potential att sprida 

Lösningen är enkel att kopiera och använda för andra nyheter som är på intåg i organisationer. Nyttan är densamma, oavsett organisation. En viktig förutsättning är att ni som organisation vill ha fler som aktivt vill bidra att forma framtiden för er verksamhet.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Vi stod inför flera problem/utmaningar som har beröringspunkter till varandra:

A. Vi har arbetsuppgifter med manuella, monotona och tidskrävande moment, som behöver en lösning för att skapa nöjdare medarbetare, och skapa kortare ledtid för ökad kundnöjdhet. Budgeten omöjliggör systemutveckling. Kan vi hitta en annan billigare lösning?

B. Vi behöver öka vår digitala kompetens och träna på användningsområden för nya tekniker. Det är viktigt för att leverera smartare tjänster, anpassade för det digitala samhället. Inte minst för att möjliggöra nya nyttor tillsammans med andra. Digitalisering är en lagsport. Kan vi hitta nya sätt att öka takten?

C. Omvärldsanalyser visar ett växande kompetensbehov som utmynnar från ökad digitalisering, som samhället har svårigheter att lösa. Vi är många som konkurrerar om samma kompetens. Parallellt står vissa yrkesgrupper inför ett potentiellt hot, att bli ersatta av teknik som AI och  robotar. Kan vi hitta ett nytt sätt att möta detta i framtiden?

Lösningen

Vi behövde börja träna robotisering i enklare former och tog in Robotic Process Automation (RPA). För att visa på framtidens möjligheter lanserade vi en tävling! Verksamhetskunniga kunde komma in med förslag på användningsområden för den nya tekniken som kan lösa problem på ett kostnadseffektivt sätt. Bästa förslaget fick priset att delta i en kompetensresa! Utsedd medarbetare i vinnande team fick bli vår första robotutvecklare. Vi skapade därmed goda exempel och tilltro till ny teknik och framtiden. D.v.s. en lösning på andra samtida problem och framtidsutmaningar (B och C).

Tävlingen engagerade! Vi utsåg två vinnare som kort därefter har tröjor med “Robotutvecklare@SPV” och med “#RPA” på ryggen. Den nya tekniken togs an i rasande fart och “Kundservice-Fanny” och “Statliga avtals-Joanna” var snart de som kan “new tech”. De blev våra främsta ambassadörer för framtiden. Alla kan vara med! Vi möjliggör samtidigt nya sätt att leverera bättre tjänster och få nöjdare kunder.

Nytta

Vi skapar ökad förändringskraft, ökad kompetens och inte minst bättre tjänster för våra kunder. Nyttan är också ökad framtidstro hos dem som kan uppleva ett hot från digitalisering och nya tekniker. Det är verkligen en kompetensresa – att exempelvis gå från att vara just den traditionella ”Kundservice-Fanny” till ”Robot-Fanny”. Att vara den som för talan för tekniken, att utveckla tekniken, att vara den som är bäst på ”det nya”.

Det vi åstadkommit hittills är bara början på oändliga möjligheter som kan skapas om vi tar digitalisering och ny teknik utanför IT- och utvecklingsavdelningar. Vår första tävling har bl.a. har medfört att minst 20% av (främst) vår administrativa personal gått utbildningen Elements of AI. Många har pratat om ”roboten” som en intresseväckare.

Utvecklingsarbetet

Idéer utifrån utmaningar kombinerat med trender skapade idé om tävling. En POC visade att idén var möjlig, och därefter driftsattes den tekniska lösningen. Den stora lösningen handlade dock om människorna.

Bidragslämnare: Statens tjänstepensionsverk

Kontaktperson: Erika Sjödin, erika.sjodin@spv.se

• Beskrivning av filmen
  En enkel tävling med en kompetensresa som pris visade sig lösa många nutida och framtida utmaningar – samtidigt! Vinnande team fick utse en medarbetare som blev våra första robotutvecklare. Vi skapade därmed goda exempel och tilltro till ny teknik och framtiden.

Smart samhälle – en kunskaps och mötesplats för digitaliseringens möjligheter

Kort beskrivning

Smarta samhället – är en mötes- och kunskapsplats som sprider information om digitaliserings möjligheter inom alla områden. Flera platser med information behövs runt om i Sverige för att höja kunskapen om vår största förändringsresa i moderna tid.

Potential att sprida 

Detta informationsmaterial, folder/webbplats och koncept till utställningen skulle kunna användas i alla kommuner i Sverige tillsammans med regioner och näringsliv. Alla medborgare får samma basinformation på ett enkelt sätt om digitaliseringens möjligheter i ett samhälle.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Bredbandsutbyggnaden pågår i hela Sverige och även inom FIBER TILL ALL I SKÅNE OCH BLEKINGE – projektets upptagningsområde, för att få fart på de sista delarna av fiberutbyggnaden – så behöves en information om ʺnyttan med fibernʺ för att medborgaren skulle varför denna digitala infrastruktur var nödvändig.

Lösningen

Vi såg i projektet FIBER TILL ALLA I SKÅNE OCH BLEKINGE att det behövdes en koppling med nyttan av varför medborgaren skulle gör ett fiberinköp. Vi skapade samhällsinformation med folder, webbplats och en utställning – www.smartasamhallet.se för att ge kunskap om digitaliseringens förutsättningar och möjligheter till medborgaren.

Nytta

Det har gett en kunskapshöjning hos de 10 000 besökare som besöktes utställningen under 6 månader. Många av de som står utanför digitalisering fick en möjlighet att på ett analogt sätt ta till sig kunskap på olika nivåer. Digital teknik sattes i sitt sammanhang och skapade en trygghet om att tekniken kan skapa möjligheter i vår vardag. Vetskap om utställning och folder har spridits runt om i Sverige (genom Post- och telestyrelsens försorg) till andra regioner, som Jönköping, Kronoberg, Västernorrland, Uppsala för att nämna några. Besök har gjorts från hela Sverige till utställningen, Sveriges bredbands-och digitaliseringskoordinatorer gjorde ett av sina inspirationsmöten i utställningen i april, för att se om de kan samverka kring detta informationskoncept. Svenska mässan hämtade inspiration för sin utställning Kvalitetsmässan, som sker hösten 2019.

Utvecklingsarbetet

Lösningarna togs fram genom klassiskt service design manér med ett tydligt användarfokus. Genom observationer, djupintervjuer skapade vi oss insikter som sedan kokades ned till lösningar som testades via prototyper och fortsatta tester. Arbetsprocessen löpte över sex månader och fyra sprintperioder och i ett nära samarbete i ett team bestående av flera olika kompetenser och discipliner.

Bidragslämnare: Region Skåne, Regional utveckling

Kontaktperson: Vivi-Anne Bengtsson, vivi-anne.bengtsson@regionblekinge.se

Läs mer

www.smartasamhallet.se/

• Beskrivning av filmen
  Smarta samhället – är en mötes- och kunskapsplats som sprider information om digitaliserings möjligheter inom alla områden. Flera platser med information behövs runt om i Sverige för att höja kunskapen om vår största förändringsresa i moderna tid.

Spridning av goda innovativa exempel som är nya, nyttiga och nyttiggjorda

Kort beskrivning

I reportageform lyfter vi varje månad minst en medarbetaridé, “Månadens goda exempel”, som kommit till nytta för oss som organisation, våra kunder eller medborgare.

Potential att sprida 

All offentlig verksamhet står inför samma utmaning. Vi har stor nytta av att sprida nya arbetssätt och lösningar, ex via SKLs initiativ “Dela digitalt”. Motala kommun har i olika sammanhang haft möjlighet att berätta om arbetet med Månadens goda exempel och Innovationspriset, till såväl privat som offentlig verksamhet. Det krävs en långsiktig satsning med deltagande från flera olika tjänstepersonroller, samt en ledning som aktivt visar vägen för en ny typ av medarbetarskap och ledarskap.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Motala kommun, som en del av offentlig sektor, står inför en välfärdsutmaning där vi behöver göra mer för mindre resurser. Vi har också en utmaning i att attrahera arbetskraft till vissa funktioner. Vår strävan var från början, och är fortfarande, att bygga bästa möjliga förutsättningar för att även i framtiden kunna erbjuda kommuninvånarna service av hög kvalitet. Det förutsätter att våra medarbetare har kompetens och utrymme att ta initiativ till nya arbetssätt och lösningar.

Lösningen

Motala kommun, som en del av offentlig sektor, står inför en välfärdsutmaning där vi behöver göra mer för mindre resurser. Vi har också en utmaning i att attrahera arbetskraft till vissa funktioner. Vår strävan var från början, och är fortfarande, att bygga bästa möjliga förutsättningar för att även i framtiden kunna erbjuda kommuninvånarna service av hög kvalitet. Det förutsätter att våra medarbetare har kompetens och utrymme att ta initiativ till nya arbetssätt och lösningar.

Nytta

Våra kunder och medborgare har … > fått ökad möjlighet att aktivt delta i utvecklingen av en kommun i tillväxt. Exempel: Årets innovation 2017 https://extranat.motala.se/media/uploads/Arets-medarbetarinnovation-2017.pdf > tack vare kommunens interna effektiviseringsarbete fått mer tid vid handläggning, där det har behövts. Exempel: Månadens goda exempel juni 2019 https://www.motala.se/nyheter/22820/ > fått ökad tillgänglighet till tjänster genom förenklat språkbruk, kundfokuserade processer, stöd för att ta del av digitaliseringens möjligheter. Exempel: Månadens goda exempel juni 2019 https://www.motala.se/nyheter/biblioteket-arbetar-for-okad-digital-delaktighet/ Bland våra medarbetare har vi främjat en innovativ kultur genom ökad kompetens i förbättrings- och innovationsarbete samt stärkt samverkan internt och externt. Det har vi gjort genom att uppmärksamma 59 Månadens goda exempel sedan 2014. Fem av dessa initiativ har fått priset Årets medarbetarinnovation.

Utvecklingsarbetet

Från 2015 till 2017 inleddes arbetet i projektform med finansiering från Vinnova.

Bidragslämnare: Motala kommun

Kontaktperson: Sofia Löf, sofia.lof@motala.se

Läs mer

www.motala.se/nyheter/uf-och-barncentrum-vinner-arets-medarbetarinnovation/

• Beskrivning av filmen
  I reportageform lyfter vi varje månad minst en medarbetaridé, “Månadens goda exempel”, som kommit till nytta för oss som organisation, våra kunder eller medborgare.

Stöd till kommunikation i vården med pedagogisk visualisering

Kort beskrivning

Ett nytt sätt att visualisera och synliggöra styrdokument med ikoner och film som även finns digitalt. För att öka tillgängligheten till lättbegriplig information, underlätta kommunikation samt öka delaktighet för vårdpersonal, patient och invånare.

Potential att sprida 

Konceptet kan appliceras och tillämpas på oändligt många sätt i andra sammanhang. Med bild/film kan man få ut information på ett lättbegripligt sätt och underlätta kommunikationen för såväl vårdpersonal som patient. Genom att personalen visar med vad och hur de jobbar kan patienten bättre förstå och känna sig delaktig i sin ”patientresa”.

– Filmen och dokumentet finns gratis tillgängliga på www.1177.se och experiolab.se

– Region Västernorrland delar gärna filer (inkl. ikoner).

Längre beskrivning

Förbättringsområde

I Region Västernorrland fanns ett antal olika arbetssätt för omhändertagande av patienter med misstänkt höftfraktur. Några fungerade riktigt bra, andra mindre bra. Detta gav framför allt en ojämlik vård.

En viktig faktor för ett så bra slutresultat som möjligt för patienter med misstänkt höftfraktur är det initiala omhändertagandet. Genom att ta fram ett gemensamt sätt att ta hand om patienten önskade vi öka jämlikheten i vården inom länet samt öka förutsättningarna för ett bra initialt omhändertagande av patienter med misstänkt höftfraktur.

Lösningen

Experio Lab har tillsammans med medarbetare och patienter tagit fram ett fysiskt häfte och en film som visualiserar ett länsgemensamt styrdokument. Materialet är framtaget för både vårdpersonal och patient och har nyligen lanserats digitalt och finns på 1177.se – så att alla har tillgång till informationen om olyckan skulle vara framme. Med hjälp av häftet kan all vårdpersonal få en snabb visuell överblick om gällande rutiner och ansvarsfördelning samt på ett pedagogiskt sätt förklara frakturen för patienten. Det gemensamma synsättet har visat sig ökat det interna samarbetet. Patienten och anhöriga får en överblick över skadan och vården fram till operationen samt möjlighet att föra anteckningar, råd och kontaktuppgifter. Informationen gör patienten delaktig i sin vård. Förutom ett fysiskt häfte får patienten en digital version som vid behov även kan delas till anhöriga. Med samma symboler som i häftet synliggör animeringsfilmen processen från fall till operation.

Nytta

Forskning visar att patienter som görs delaktig i sin vård har ett snabbare tillfrisknande jämfört med de patienter som inte involveras [1]. Patienterna har under testperioden upplevt att häftet ger bättre information över vårdprocessen och därigenom öka känslan av att känna sig delaktig. När vårdpersonal har ett snabbt flöde från fall till operation minskar man dödligheten hos patientgruppen [2]. Vårdpersonalen har nu kommit överens om en länsövergripande plan och arbetar tillsammans för ett jämlikt och så bra initialt omhändertagande av patient med misstänkt höftfraktur som möjligt. Invånare inom region Västernorrland har nu alltid möjlighet att få information om omhändertagande av patient med misstänkt höftfraktur med hjälp av filmen och häftet som finns på 1177.se.

Utvecklingsarbetet

Vi har intervjuat patienter och skapat en arbetsgrupp med vårdpersonal (med olika professioner och kompetenser). Att snabbt kunna få en överblick av vad som ska göras var ett behov som blev tydligt hos vårdpersonal. Tillsammans kom vi fram till att det är enklare att kommunicera med varandra med hjälp av visualiseringar.  Prototypen, häftet och filmen är utvecklade och anpassade genom tester på olika målgrupper. Verksamheten och överförs till en förvaltningsorganisation för förvaltning och vidareutveckling.

Bidragslämnare: Specialistvården i Region Västernorrland

Kontaktperson: Cindy Trilsbeek, cindy.trilsbeek@rvn.se

Läs mer

[1] SBU BEREDER – Rapport 260/2017 Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården.

[2] Lokalt vårdprogram – Västra Götalandsregionen – Höftfraktur 2011-2014.

Länk till video: https://vimeo.com/344974948

https://www.1177.se/Vasternorrland/olyckor–skador/skador-pa-overkropp-och-hofter/hoftledsbrott/hoftledsbrott-i-vasternorrland/

• Beskrivning av filmen
  Ett nytt sätt att visualisera och synliggöra styrdokument med ikoner och film som även finns digitalt. För att öka tillgängligheten till lättbegriplig information, underlätta kommunikation samt öka delaktighet för vårdpersonal, patient och invånare.

Surfsupport för seniorer med gymnasieelever som lärare!

Kort beskrivning

Genom en ny samverkan mellan gymnasieskola och öppen, förebyggande verksamhet för personer 65+, har vi inom Region Gotland lyckats att skapa en viktig mötesplats mellan generationer – där den digitala inkluderingen har en central plats och där vi sett goda effekter i både digital kompetens och mervärde i form av goda möten.

Potential att sprida 

Vi är helt övertygade om att detta arbete är fullt möjligt för andra verksamheter att ta vid och använda redan idag – samt möjligt att utveckla vidare i samverkan med andra målgrupper så som personer med funktionsnedsättning, samt “surfsupportörer” även i yngre åldrar – för att skapa möten och främja kunskap i det praktiska.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Forskning visar att ett digitalt utanförskap också ger en upplevd ensamhet – något som i sin tur har negativ inverkan på hälsan i stort. Genom att samverka med gymnasieskolans elever ville vi bidra till att minska det digitala utanförskap som våra besökare 65+ har!

Lösningen

I samverkan mellan gymnasieskola och öppen, förebyggande verksamhet för personer 65+ har vi utvecklat “surfsupport för seniorer” – en öppen verksamhet 1 gång per månad dit alla 65+ kan komma för att lära sig mer om sina smartphones, plattor eller datorer. Gymnasieeleverna som är del av ett Teknik och kommunikationsprogrammet blir supporten – som en del av sin utbildning i att lära ut till andra.

Nytta

Både besökare över 65 år och gymnasieeleverna rapporterar med glädje om vinsterna de får uppleva. Någon har lärt sig Skypea med barnbarnen, andra lär sig om att shoppa online och betala räkningar – andra vill få parkeringsappen att fungera eller stänga av push-notiserna på Facebook. Gymnasieeleverna vittnar om att de möten som skapas med våra årsrika, bidrar till en större förståelse om hur digitalt vårt samhälle är och hur mycket det är som vi behöver kunna idag – för att vara inkluderade i samhället, i stort och smått.

Utvecklingsarbetet

Lösningen har varit att våga – mod  och en önskan om att göra processen enkel har varit central för att lyckas. Medarbetare har tagit initiativ till kontakter – med entusiasm inför uppdraget att främja hälsa & skapa meningsfullt lärande. Vi har bidragit med personella resurser ifrån respektive verksamhet och eleverna har bidragit med sin tid som en del av sin undervisning. Frivilliga bidrar med sin närvaro!

En god och viktig hjälp har också varit socialförvaltningens kommunikatör – för spridning av information!

Bidragslämnare: Socialförvaltningen och Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen i samverkan, Region Gotland

Kontaktperson: Tove Öberg, tove.oberg@gotland.se

Läs mer

https://gotland.se/104320

• Beskrivning av filmen
  Genom en ny samverkan mellan gymnasieskola och öppen, förebyggande verksamhet för personer 65+, har vi inom Region Gotland lyckats att skapa en viktig mötesplats mellan generationer – där den digitala inkluderingen har en central plats och där vi sett goda effekter i både digital kompetens och mervärde i form av goda möten.

Teknikjakten – stärkt digital självkänsla och självförtroende genom spelifieriat lärande i grupp

Kort beskrivning

Folkbiblioteken i Umeå ville bli ännu bättre på att hjälpa människor bli digitalt delaktiga och nå ut till personer som upplever ett utanförskap. Därför startades Teknikjakten, där teknik-ovana får öva på att söka på och lösa problem med hjälp av Internet.

Potential att sprida 

Teknikjakten utgår från samarbete och lek istället för att sätta e-tjänster och annat som kan väcka skamkänslor i fokus. Den kan även användas som fortbildning i personalgrupper som vill stärka sin digitala kompetens. Detta genom att själva lösa jakten eller att skapa egna versioner. Sammanfattande resultat, mallar och exempel olika Teknikjakter finns på www.minabibliotek.se/merforfler.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2018 är det ca 500 000 personer som aldrig använder internet.Ett av folkbibliotekens uppdrag är att verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

Lösningen

Vägen till digital delaktighet handlar mer om känslor än teknik. Tillsammans med besökare och medarbetare utvecklades en metod för att stärka personers digitala självkänsla. Teknikjakten är en spelifierad metod inspirerad av escape rooms.
Tanken med Teknikjakten var att skapa något som är roligt och klurigt, men samtidigt utvecklande. Att det är lite spännande och går stegvis framåt i ett narrativ gör att fokus främst ligger på problemlösning och samarbete snarare än känslan av att gå en digitala hjälpmedel-kurs. Deltagarna möts av en webbsida som vi i projektgruppen skapat i HTML, där de får sina uppdrag och digitala gåtor. När de löst ett uppdrag skriver de in svaret i en svarsruta och om svaret är rätt kommer de vidare till nästa uppdrag. Vi har sett hur deltagarna i Teknikjakten med engagemang tillsammans löst problem de inte skulle klarat av på egen hand. Teknikjakten är lätt att anpassa till olika situationer och behov.

Nytta

Skam och andra känslor är nära sammankopplade med att känna sig digitalt utanför. För att lära oss och att bli modigare behöver vi människor få en chans att öva och att göra fel. Digitalt utanförskap är också ofta ett språkligt utanförskap. Därför behöver vi arbeta med förståelse av symboler och begrepp.

Utvecklingsarbetet

Arbetsgruppen bestod av bibliotekspersonal med representation från flera olika folkbibliotek i kommunen, samt en person ur bibliotekens ledningsgrupp. Vi arbetade med metoden tjänstedesign och de resurser som finns på www.innovationsguiden.se. Genom att under hela projektet involvera besökare i utvärderingar, metodutveckling och tolkning av resultat kunde vi snabbt se om vi var på rätt spår eller inte. Det skapade en trygghet även om vi arbetade på ett för oss helt nytt sätt.

Bidragslämnare: Folkbiblioteken i Umeå kommun och Regionbibliotek Västerbotten

Kontaktperson: Jon Fällström, jon.fallstrom@umea.se

Läs mer

www.minabibliotek.se/merforfler

sites.google.com/regionvasterbotten.se/teknikjakten/startsida

www.itbib.se/teknikjakten/

• Beskrivning av filmen
  Folkbiblioteken i Umeå ville bli ännu bättre på att hjälpa människor bli digitalt delaktiga och nå ut till personer som upplever ett utanförskap. Därför startades Teknikjakten, där teknik-ovana får öva på att söka på och lösa problem med hjälp av Internet.

Verktyg för gruppkontrakt ger öppnare klimat i grupparbeten för studenter

Kort beskrivning

”Att arbeta i grupp” görs tillgängligt där studenter och lärare möts digitalt. Appen ger studenter verktyg att tidigt förstå vikten av att komma överens om hur grupparbetet ska fungera och därmed ökar chanserna att genomföra ett lyckat grupparbete.

Potential att sprida 

Lösningen kan användas av alla kurser på universitetet och kan med små medel göras tillgänglig för andra utbildningsverksamheter som använder Canvas som lärplattform. Genom översättning till andra språk och justering till LTI-standarden har den potential att spridas och användas genom andra lärplattformar. Information om appen vid nätverksträff med Canvas-kunder inom högskolesverige gav bra gensvar om appens potential.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Grupparbete är en vanlig pedagogisk metod inom högre utbildning, där en klass med studenter delas in i grupper, eller själva får välja deltagare, för att genomföra en uppgift. Grupparbete kan fungera mycket bra, men inte alltför sällan lämnas studenter att själva hantera den inre gruppdynamiken och att lösa de eventuella konflikter som uppstår. När projektet Rethink:Kau följt studenter i könsminoritet på sin utbildning upplever de att grupparbete är ett problemområde där könstereotyper skapar spänningar i gruppen. Som exempel nämner kvinnor i minoritet att de ofta får ta rollen som organisatör och dokumenterare, men att detta själ energi från inlärningen. Män i minoritet upplever ibland att förväntningarna på dem från kvinnliga deltagare i gruppen är lägre och att de därför inte behöver göra lika mycket i grupparbetet.

Lösningen

En workshop för idégenerering gav idéer att skapa ett digitalt verktyg för att hantera kontrakt och roller i grupparbete. Eller som det beskrevs av en student: ”att man kan göra det som ett slags gruppkontrakt som är bindande och ska följas av alla i gruppen, och att läraren är med på detta om det uppstår konstigheter i gruppen”. Lösningen består av ett instuderingsmaterial om grupparbete och kontraktskrivande, funktioner för att skriva kontrakt, definiera ansvarsroller och fördela dessa manuellt eller genom slump samt ett sätt för alla i gruppen att godkänna det gruppen kommit fram till. Lösningen gör det också möjligt för läraren att ta del av studenternas arbete och att ge studenterna återkoppling på att denna tagit del av arbetet. Lösningen är tillgänglig för alla kurser som en app i universitetets lärplattform Canvas. Läraren planerar det om ett pedagogiskt moment att skriva kontrakt och fördela roller i grupper och använder appen som stöd i den övningen.

Nytta

Den största nyttan, både för samhället och för den enskilde, består i att fler studenter genomför sin utbildning. En bättre arbetsmiljö i grupparbetet ger bättre förutsättningar för gruppen att lyckas med uppgifter och därmed få ett godkänt resultat. Genom att läraren enkelt kan ta del av kontrakt och rollfördelning kan denne stötta gruppen om det uppstår konflikter. Instuderingsmaterialet i appen, som är framtagen tillsammans med experter i gruppdynamik, gruppsykologi och konflikthantering, ger lärarna ett bra underlag för att skapa ett pedagogisk moment för kontraktsskrivning och rollfördelning. Eftersom lösningen är en standardfunktion i lärplattformen känner studenter igen sig i upplägget från kurs till kurs.

Utvecklingsarbetet

Huvudprincipen är att studentens behov och medskapande hela tiden är i centrum. Vi kallar metoden ”Följ-en-metoden” där studentgruppering identifieras och rekryteras, studenters upplevelser och behov kartläggs, idéer genereras gemensamt av studenter och personal samt att en idé utvecklas och verklighetstestas i ett snabbt och iterativt utvecklingsarbete. Lösningen demonstreras och kommuniceras i verksamheten och överförs till en förvaltningsorganisation för förvaltning och vidareutveckling.

Bidragslämnare: Karlstads universitet

Kontaktperson: Claes Asker, claes.asker@kau.se

Läs mer

https://www.kau.se/rethink

• Beskrivning av filmen
  ”Att arbeta i grupp” görs tillgängligt där studenter och lärare möts digitalt. Appen ger studenter verktyg att tidigt förstå vikten av att komma överens om hur grupparbetet ska fungera och därmed ökar chanserna att genomföra ett lyckat grupparbete.

Vi gör varandra bra

Kort beskrivning

Genom att systematiskt, strukturellt och fokuserat arbeta med problemlösning och uppföljning av patienternas förbättringsförslag, kunnat öka kvalitén för patienterna och förbättra avdelningens arbetssätt.

Potential att sprida 

Att arbeta med förbättringsåtgärder med en väl beprövad modell är både roligt och utvecklande. Metoden bygger på ett LEAN tänkande , är enkel att utföra och genomförbar.Viktigt är att använda den avsatta tiden för fokustavlan. Här behövs en styrning från vårdenhetschef och sektionsledare, då det alltid på en akutavdelning finns andra saker att göra. Efter varje genomförd sittning har personalen tyckt att det varit bra, oavsett om det just den dagen var mycket att göra.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Det granskningsinstrument som använts är AUDIT. Avdelning 86 har sedan maj 2017 – maj 2018 deltagit som pilotavdelning i projektet Personcentrerat arbetssätt (PCA) på SU. Avdelningen utsåg en arbetsgrupp för införandet av arbetssättet. En forskare från GPCC (Göteborgs Centrum för Personcentrerad Vård) knöts till gruppen. Under arbetets gång har kontakt med förändringledare på SU tagits. Arbetsgruppen deltog på två workshops för igångsättandet av arbetet samt en utbildningsdag om personcentrerad vård. Samtliga medarbetare på avdelningen gick sedan en tredagars utbildning i arbetsmodellen i slutet av hösten. Utbildningen gavs av forskare på GPCC.

Lösningen

En gång i veckan i 15 minuter samlas personalen med sektionsledaren. Går igenom de post-it som satts upp på fokustavlan, vilka problem som är akuta/icke akuta, vilka går till vårdenhetschef eller APT. Problem löses direkt eller i arbetsgrupp. För varje förslag till åtgärd görs en mätning genom handuppräkning av den personal som är närvarande. Förslagen i förbättringslådan för patienterna läggs till vårdenhetschef som tillsammans med personal tar ställning till vilka förslag som är rimliga/inte rimliga att genomföra. Vårdenhetschef sitter med vid morgonmöte och informerar patienterna om de förslag som kan genomföras eller inte. Enkät med kommentarer om förbättringsarbetet har utformats till patienter och personal.

Nytta

2015-2016 har 110 problem blivit lösta framför tavlan; 32 % patientnära, 30 % personalfrågor, 38 % rutiner. Förbättringsförslag från patienterna är 70 stycken; 20 % aktiviteter, 54 % rutiner, 26 % personlig integritet. 59 % har åtgärdats. Av denna andel berör 11 % aktiviteter, 33 % rutiner, 14 % Enkätsvar personal: 90 % bra modell, 70 % lett till förbättrat arbetssätt, 80 % höjt vårdkvalitén för patienterna. Enkätsvar patienter: 100 % vet om förslagslådan, 22 % har lämnat förslag, 0 % vet om förslagen lett till förbättringar på avdelningen. Sedan sista mätningen i oktober 2016 fram tills idag har 217 problem lösts framför tavlan och patienternas förbättringsförslag har varit 127 stycken.

Utvecklingsarbetet

Genom att systematiskt, strukturellt och fokuserat arbeta med problemlösning och uppföljning av patienternas förbättringsförslag, kunnat öka kvalitén för patienterna och förbättra avdelningens arbetssätt. Målet är och har varit att gemensamt lösa problem och medvetet ta ställning till patienternas förbättringsförslag och kunna åtgärda dessa i rimlig tid.

Bidragslämnare: Sahlhgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsreginen

Kontaktperson: Karin Olander, karin.olander@vgregion.se

• Beskrivning av filmen
  Genom att systematiskt, strukturellt och fokuserat arbeta med problemlösning och uppföljning av patienternas förbättringsförslag, kunnat öka kvalitén för patienterna och förbättra avdelningens arbetssätt.

Vårdhund på remiss

Kort beskrivning

Hundens förmåga att skapa motivation till fysisk, kognitiv och sociala förmågor samtidigt som den lugnar, tröstar och ger glädje till våra äldre gör den till en viktig resurs inom äldrevården.

Potential att sprida 

Verksamheten finns inom flera olika områden såsom social psykiatri, korttidsboende, dagverksamhet för äldre, kortidsboende för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och skola. För att göra detta behövs ett certifierat vårdhundsteam. Vi delar med oss av både konceptet och av remisser och flödesschema.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Många äldre blir deprimerade och mister sin förmåga att finna motivation till mycket i vardagen vilket gör att vårdbelastningen och medicinering ökar och inte minst vårdtagarnas livskvalité minskar Hundens förmåga att skapa motivation till fysisk, kognitiv och sociala förmågor samtidigt som den lugnar, tröstar och ger glädje till våra äldre gör den till en viktig resurs inom äldrevården.

Lösningen

Utbildade och certifierade vårdhundsteam enl Svensk Standard. Tydligt flödesschema för remissförfarande, utförande och utvärdering.

Nytta

Ökade fysiska, kognitiva och sociala förmågor. Minskade psykiska symtom. Detta har gett de äldre en ökad förmåga att delta och medverka i sin omvårdnad samt får en meningsfull vardag. Personalen har i många fall en minskad arbetsbelastning genom större deltagande av vårdtagaren vid ADL och i övrig omvårdnad.

Utvecklingsarbetet

Metodiskt arbete med tydliga rutiner runt utförandet.

Bidragslämnare: Äldreförvaltningen – Uppsala kommun

Kontaktperson: Mia Boivie, mia.boivie@uppsala.se

• Beskrivning av filmen
  Hundens förmåga att skapa motivation till fysisk, kognitiv och sociala förmågor samtidigt som den lugnar, tröstar och ger glädje till våra äldre gör den till en viktig resurs inom äldrevården.

Webbtidboken ger möjligheter för ungdomar att vara delaktiga i val av tid för besök

Kort beskrivning

Webbtidboken  på Ungdomshälsan i Norrköping ger möjligheter för ungdomar att vara delaktiga i val av vårdgivare och tid för besök. Vi har färre uteblivna besök, färre besök på drop in vilket leder till kortare väntetider. Lättare att planera verksamheten – leder till bättre arbetsmiljö för personalen.

Potential att sprida 

Vi ser att alla till viss del kan använda arbetssättet med webbtidbok utifrån sina förutsättningar då man kan styra hur man vill att tiderna ska se ut, hur lång tid innan de ska läggas ut osv.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Ungdomarna behövde tidigare ringa/gå på drop in på skoltid för att boka en tid till oss.

Lösningen

Webbtidbok som går att boka dygnet runt med olika besökstyper. Ungdomarna kan själva bestämma vilka tider de vill boka/boka om och vilken vårdgivare de vill boka till.

Nytta

Införande av webbtidboken har givit ungdomarna en bättre valfrihet att boka en tid som passar dem. Färre uteblivna besök och färre besök på drop in vilket leder till kortare väntetider. Lättare att planera verksamheten – leder till bättre arbetsmiljö för personalen.

Utvecklingsarbetet

I och med att vi jobbar med en målgrupp som lätt kan ta till sig nya digitala lösningar såg vi möjligheterna. Vi tog hjälp av regionens it kunniga personal och jobbade tillsammans med hela personalgruppen.

Bidragslämnare: Ungdomshälsan i Norrköping /Region Östergötland

Kontaktperson: Marie Löfving, marie.lofving@regionostergotland.se

• Beskrivning av filmen
  Webbtidboken på Ungdomshälsan i Norrköping ger möjligheter för ungdomar att vara delaktiga i val av vårdgivare och tid för besök. Vi har färre uteblivna besök, färre besök på drop in vilket leder till kortare väntetider. Lättare att planera verksamheten – leder till bättre arbetsmiljö för personalen.

Ökad trygghet och delaktighet för äldre genom förändrad roll för undersköterskan

Kort beskrivning

Undersköterskorna ”för patientens talan” i de sammanhang där patienten eller närstående inte själva kan, t.ex. under ronden med läkare. Patientnära infor­mation dokumenteras i omvårdnadsjournalen istället för i muntlig rapport till sjuksköterska.

Potential att sprida 

Ett arbetssätt som i högre grad beaktar de frågor som ligger patient och anhöriga nära om hjärtat är en viktig grund för delaktighet och trygghet och är spridningsbart oavsett patientgrupp eller verksamhet. Trygga patienter och en ökning av hållbara individanpassade planeringar skulle över tid leda till resursbesparingar ur verksamhetsperspektiv.
Att införa liknande arbetssätt kräver motivation, ev anpassning av verksamhetens dagliga rutiner och journal med utrymme för omvårdnadsdokumentation.

Längre beskrivning

Förbättringsområde

Genom intervjuer med äldre inneliggande patienter upptäckte vi…
– att de äldre och anhöriga upplever att patientnära information inte prioriteras, måste upprepas gång på gång och att viktig information inte går fram. Detta skapar otrygghet och leder till minskad känsla av delaktighet och kontinuitet.

– att den patientnära informationen sällan dokumenteras, inte tas i beaktning och inte rapporte­ras över professionsgränserna

Vi undrade: kan en förändring av undersköterskans roll och arbetssätt medverka till att den patientnära informationen bli synliggjort och prioriteras? Och kan detta leda till ökad känsla av kontinuitet, trygghet och delaktighet för den äldre och anhöriga?

Lösningen

Undersköterskan är den profession som kommer närmast patienten i vardagliga situationer som t.ex. daglig hygien och matsituationer och hen får ofta god insikt i patientens hela livssituation och de funderingar som patienten har. Patientnära kunskap är av stor betydelse t.ex. vid utskrivningsplanering och när beslut ska tas om övergång till palliativ vård och omsorg.
Det förändrade arbetssättet innebär att undersköterskan deltar i ronden och lyfter in patientens perspektiv i planeringen som sker där. Undersköterskan ”för patientens talan” i de sammanhang där patienten eller närstående inte själv kan. Samtidigt skapar det en möjlighet för undersköterskan att fånga upp frågor från den äldre och närstående i efterhand och medverka till att förtydliga information. Undersköterskorna dokumenterar även den patientnära infor­mationen i omvårdnadsjournalen istället för som tidigare muntligt rapportera till den sjuksköterska som är i tjänst.

Nytta

Det nya arbetssättet har lett till helhetssyn på den äldre och ökad förståelse för den livssituation den äldre befinner sig i. Den information som den äldre och närstående ger till undersköterskan tas om hand och förs vidare in i de sammanhang där det är aktuellt. Genom det närmare samarbetet mellan läkare och undersköterska ökar förutsättningarna för att den planering och behandling som beslutas är anpassad till den enskilde individen. Äldre och anhöriga ger i intervjuer uttryck för att oron minskar när berörd personal har samma information, när undersköterskan har kunskap om vad som är planerad och vilka beslut som är tagna t.ex. på ronden och när det går att få ett snabbt svar på oroliga frågor. Undersköterskor uttrycker att de nu känner sig mer värdefulla i avdelningens team runt den äldre, högre grad av meningsfullhet och glädje i arbetet samt att det känns som detta på längre sikt kan leda till en statushöjning av undersköterskans yrke.

Utvecklingsarbetet

Syftet med arbetet är att öka den äldre patients delaktig­het och trygghet genom att synliggöra och beakta undersköterskans patientnära kunskap och insikt i patientens livssituation. Arbetet är en del av ett samverkansprojekt mellan kommuner och Region, Äldrehälsa Kronoberg, där lösningar tas fram för att förbättra vård och omsorg av de mest sjuka äldre utifrån deras självupplevda behov. Arbetsmetoden är baserad på SKL:s modell för användardriven innovation, Innovationsguiden.

Bidragslämnare: Medicin avdelning 2, Ljungby lasarett, Region Kronoberg

Kontaktperson: Marie Karlsson, marie.m.karlsson@kronoberg.se

Läs mer

http://www.regionkronoberg.se/halsa-vard-tandvard/aldrehalsa-kronoberg/underskoterskan-har-en-viktig-roll-pa-medicinkliniken-avd-2-msa/

http://www.regionkronoberg.se/contentassets/036b6e40cd6f437ca6a7b482a69f1760/slutrapport_jm_version-1.pdf

http://www.regionkronoberg.se/halsa-vard-tandvard/aldrehalsa-kronoberg/#tab-14305

• Beskrivning av filmen
  Undersköterskorna ”för patientens talan” i de sammanhang där patienten eller närstående inte själva kan, t.ex. under ronden med läkare. Patientnära infor¬mation dokumenteras i omvårdnadsjournalen istället för i muntlig rapport till sjuksköterska.